Föreståndaren för en förskola i Malmö väntade nio dagar med att anmäla misstankarna om att en anställd utsatt en flicka för sexuella övergrepp. Men åtalet för tjänstefel ogillas av Malmö tingsrätt.

Föreståndaren var oaktsam, men gärningen bedöms som ringa av domstolen. Först när misstankar kom om att ett annat barn utsatts för övergrepp av samma barnskötare gjorde hon en anmälan.

Barnskötaren har sedan dess dömts för att ha våldtagit ett förskolebarn. Förutom våldtäkten utsatte han två andra flickor för sexuella övergrepp och grovt ofredande.

Rätten anser att en omedelbar anmälan inte med säkerhet hade inneburit att övergreppet en vecka senare hade förhindrats. Den hade med största sannolikhet endast resulterat i en polisanmälan och stöd till föräldrar och barn, skriver rätten.

Den första flickan berättade för sin pappa vad hon varit med om och han kontaktade föreståndaren Men pappan var själv osäker på berättelsen. Tingsrätten konstaterar också att föreståndaren inte bortsåg från berättelsen, utan omedelbart talade med den utpekade och också försökte att prata med barnet för att få mer information.

Domstolen finner att hon inte uppsåtligen har åsidosatt anmälningsskyldigheten.
 

Almedalen. Myter och bristande fakta är vanliga i skoldebatten, hävdar Sveriges kommuner och landsting, SKL. I en ny rapport framhåller SKL att det behövs samsyn i skolfrågan.

I rapporten, som presenterades i samband med ett seminarium i Almedalen idag, presenterar SKL några påståenden om skolan som de menar är myter.

• Klassera blir större och lärartätheten minskar. (Det finns inget som tyder på att klasstorlekarna ökar. Lärartätheten har ökat under 2000-talet.)
• Skolan får allt mindre pengar. (Resuserna per elev ökar.)
• Barngrupperna i förskolan har blivit allt större. (Barngrupperna och personaltätheten är konstanta.)
• Satsningarna på modern teknik i skolan ger inga förbättrade resultat. (Forskning visar att modern teknik förbättrar inlärningen inom flera områden. Dock har det varit svårt att se direkta, starka samband mellan användning av IKT-verktyg och elevers studieresultat.

SKL anser att frånvaron av en gemensam bild om skolans utmaningar gör att skolans aktörer ofta tvistar om hur verkligheten ser ut, istället för att jobba tillsammans för skolans utveckling. En analys om skolans utmaningar som inte bygger på välgrundad fakta kan leda till mindre lämpade förslag på åtgärder.

– Syftet med vår rapport är att bidra till en diskussion för ökad samsyn. Har vi en gemensam bild av skolans utmaningar blir det så mycket lättare att komma överens om åtgärder. Det skulle ge skolan den arbetsro som behövs, säger Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning, i ett uttalande.

Se seminariet från Almedalen i efterhand på SKL:s hemsida.
 

Ökad likvärdighet i skolan, det är en god samhällsinvestering. Det menar LO i en färsk rapport som presenterades under ett seminarium på Almedalsveckans andra dag.

Fokus ligger på gymnasiets yrkesprogram men rapporten tar greppet om skolan och utbildningspolitiken och kommer med en rad förslag på reformer och förändringar för att vända en negativ utveckling.

Rapporten pekar framför allt på bristerna i den svenska gymnasieskolan och kopplingen till arbetsmarknaden.

Särskilt oroade är LO:s utredare över att ungdomar är så ointresserade av yrkesprogram och yrkesutbildningar.

Men för att komma tillrätta med problemet högre upp i åldrarna måste man börja tidigt, menar förbundet och kommer med en rad nya reformer och förslag på åtgärder som ska stärka skolans kompensatoriska uppdrag. Ett urval är:

• Avskaffa vårdnadsbidraget, gör förskolan tillgänglig för fler och gör förskoleklassen obligatorisk.
• Hårdare reglering av vilka som får starta och driva skolor.
• Extern rättning av nationella prov för att få bukt med betygsinflationen.
• Brett blandade klasser avseende kön, etnisk tillhörighet och socioekonomisk bakgrund.
• Slopad läxrut till förmån för stärkta fritidshem.
• Obligatorisk gymnasieskola för alla ungdomar.
• Alla gymnasieprogram, inklusive yrkesprogrammen, ska ge behörighet till högskolan.
• Utveckla SYV, bland annat genom riktade resurser.

LO-rapporten lägger ett särskilt fokus på gymnasiets yrkesprogram. Många ungdomar hoppar av, byter program eller slutar utan fullständiga betyg. Men i stället för att sätta allt hopp till lärlingsutbildningar vill LO att arbetsmarknadens parter får ett större inflytande över det yrkesrelaterade innehållet i utbildningarna. Det ska bland annat ske genom att stärka de nationella programrådens funktion.

Rapporten ”Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden” är den tredje i en serie rapporter från LO-projektet Arbetsmarknaden efter krisen.

Almedalen. Miljöpartiet kommer i sin höstbudget att satsa omkring 1,5 miljarder kronor på bättre skolmiljö för elever och lärare.

– Luften i tre av fyra svenska skolor är så dålig att den skapar hälsoproblem och gör det svårt att bedriva undervisning. Barn och lärare ska ha en bra arbetsmiljö, säger Gustav Fridolin.

– Man ska bli pigg av att gå till skolan, inte trött, fortsätter han.

Den investering Miljöpartiet föreslår innebär en statlig medfinansiering till skolans huvudmän där staten står för en fjärdedel av kostnaderna, vilket gör att den totala satsningen blir 6 miljarder kronor.

TT: Statens budget är väldigt stor – varför bara en och en halv miljard?

–Det är en motor för att få igång de investeringar som behövs, svarar Fridolin.

MP:s mål är att alla skolor i Sverige ska ha en bra arbetsmiljö till 2020. Fridolin pekar på att Boverket sagt att 4,5 miljarder kronor behövs för att nå det, så de sex miljarder MP vill satsa ska också räcka till energieffektivisering och pedagogisk arbetsmiljö.

Kommuner som inte har så mycket pengar ska kunna få mer än andra för att sätta igång investeringen, säger Fridolin.

TT: Finns det inte risk att de säger att de har lite – för att få mer?

– Tack och lov har vi insyn i huvudmännens medel, svarar han.

Han säger att båda lärarfacken talat med den möjliga framtida regeringskamraten Socialdemokraterna om investeringen.

– Jag hoppas att Socialdemokraterna, precis som vi, vill ta tag i det här.

Lärarfacken är, föga förvånande, positiva.

– Det här är ett väldigt utbrett problem och det handlar helt enkelt om hur vi värderar våra barn, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.

Men hon varnar också för politiska försök att få satsningar på arbetsmiljön att konkurrera med andra minst lika viktiga frågor som löner, mindre elevgrupper eller att få unga att vilja bli lärare.

Också Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund, utropar stöd till satsningen:

– Det är alldeles självklart att lärare och elever ska ha en modern arbetsplats.

Almedalen. Det började som en konversation på twitter. Nu fyra månader senare håller Skolvåren seminarium och workshop på Almedalsveckan.

Drygt 30 personer har just lämnat Skolvårens vita tält intill hamnen i Visby. I grupper om fem har de diskuterat den öppna frågan Varför skola? Resultatet, deras tankar och idéer, sitter i form av lappar uppsatta på ett snöre med hjälp av klädnypor.

Skolvåren kan beskrivas som ett forum för en öppen diskussion om skolan, inte bara för lärare och andra med direkt koppling till skolan utan även för den breda allmänheten. Diskussionen förs främst på internet via sociala medier men liveframträdanden förekommer. Almedalsveckan är andra gången Skolvåren visar sig ”afk” away from keyboard. Strax före sommaren höll de sin första afk-konferens i Varberg. Då hörde miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin av sig och ville vara med.

Helena Roth från Malmö, som till vardags jobbar med förändring och coachning, är en av initiativtagarna till Skolvåren. Hon är entusiastisk över den snabba utvecklingen.

– Den 15 februari kl 22 skrevs den första tweeten och nu är vi i Almedalen. Visst är det coolt!?

Tack vare de digitala möjligheterna att koppla ihop människor med varandra har de även 45.000 sidträffar på hemsidan, 1700 följare på Twitter och 500-600 på Facebook.

Intresset för att diskutera skolfrågor är stort. Men inte alltid lika välkommet. Jämförelser görs ofta med att ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta en läkare på ett sätt som skolan och lärarkollektivet kan bli.

Helena Roth, som alltså inte själv är lärare, försvarar sig och menar att skolan har en annan uppgift, den är samhällsskapande på ett sätt som sjukvården inte är. Dessutom vill Skolvåren inte diskutera ”huret” det som sker inne i klassrummet. I stället kommer de med den provocerande frågan varför. Varför ska vi ha en skola?

– Det handlar inte om att ifrågasätta lärarnas pedagogiska kunskaper men skolan skapar ett samhälle som vi alla är en del av. Och det måste vi ju få tänka och tycka kring allihop, det är ett tecken på att man är intresserad. Jag ser en skrämmande visionslöshet hos dagens politiker och det är det vi vill diskutera – visioner, säger Helena Roth.
Maria Burtus, är rektor på Moras kommunala gymnasieskola, S:t Mikaelsskolan. Hon är också en del av Skolvåren och håller med Helena Roth.

– För att vidga tankarna måste det vara tillåtet för alla att ha åsikter om skolan, säger hon.

Det var Maria Burtus brinnande intresse för skolutveckling som ledde henne till Skolvårens sammanhang och twitterkonversation. Här menar hon att frågan om skolan ställs på sin spets, vilket är en nödvändig väg för riktig utveckling.

– Vi måste ställa den hissnande frågan om varför vi över huvud taget ska ha en skola. Först när vi har svarat på den kan vi börja diskutera hur den ska se ut. Många av alla nya reformer bygger fortfarande på ursprungstanken att alla elever ligger på samma nivå och utvecklas i samma takt, men det anser jag är ett stort feltänk. I den frågan har vi mycket att lära av hjärnforskningen till exempel.

Vad gör Skolvåren om ett år?

– Jag vill ha skolpolitikernas syn på allt som kommer fram i vårt forum och på våra konferenser. Så om ett år hoppas jag att vi kan bjuda in dem, och andra nyckelpersoner, till en diskussion om hur vi kan gå vidare, säger Maria Burtus.

Läs mer om Skolvåren på www.skolvaren.se
 

Ge lärare och skolor stöd och strukturella möjligheter att arbeta digitalt. Det var budskapet på några av de seminarier kring den digitala utvecklingen i skolan som hölls i Almedalen på tisdagen.

Tisdagsmorgonens program på Almedalveckan innehöll flera seminarier kring digitaliseringen i den svenska skolan. På Lärarförbundets frukostseminarium var huvudfrågan om det krävs en nationell strategi.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, framhöll att det inte är frivilligt för skolhuvudmän och lärare att ha och förmedla digitala kompetenser. Ändå har vi en verklighet där många agerar som om det vore så.

– En nationell strategi krävs som en blåslampa, sa Eva- Lis Sirén under seminariet.

Alla deltagare var överens om utbildningsministern måste lyfta frågan digitalisering inom skolan på sin agenda.

Samtidigt, på ett annat seminarium några kvarter bort, presenterade stiftelsen DIU, Datorn i undervisningen, en rapport med anledning av utredningen Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76), som varit ute på remiss under våren.

DIU menar att Utbildningsdepartementets utredning behöver kompletteras på en rad områden.

– Det internationella perspektivet saknas till exempel. Vi vill att Skolverket får i uppdrag att följa den internationella utvecklingen i den här frågan, säger Peter Becker, ordförande i stiftelsen DIU.

DIU menar också att Skolverket måste få ett finansierat uppdrag att utveckla arbetet med nätbaserade kurser och även nätbaserade prov och examinationer.

Jonas Lindahl, lärare i svenska och engelska på Freinetskolan Hugin i Norrtälje, deltog i DIU:s seminarium och berättade om hur han använder internet i undervisningen. Han är aktiv både på facebook och twitter och diskuterar gärna med kollegor över hela landet hur man kan koppla digital undervisning till läroplanen. Den stora utmaningen för framtiden tror han är att matcha den snabba utvecklingen, både inom teknik, programvaror och olika arenor vi besöker på internet.

– För ett par år sedan fick vi inte umgås med eleverna på sociala media, nu är det en del av undervisningen för många. Samtidigt blir saker väldigt fort inaktuella. Om vi bestämmer att det är datorer alla ska jobba med, ja då har datorerna blivit omoderna innan alla i skolan har nått dit.

– Jag har inte tid att vara framtidsspanare men det jag tror krävs är att vi lärare får tillbaka vårt utrymme för att vara kreativa, säger Jonas Lindahl.

Skolan är den allra viktigast valfrågan inför valet 2014, enligt svenska väljare. Det visar en ny undersökning från Sifo.

Skola, sjukvård och sysselsättning toppar listan. Ekonomin, äldreomsorg och lag och ordning rangordnas också högt. Mindre viktigt tycker väljarna att jämställdhet är och familjepolitik, etikfrågor och utrikespolitik. Längst ned kommer EU-frågor och försvaret.

Sifo har också frågat vilket block som anses ha bäst politik i de olika frågorna. Av de 24 politikområdena anses det borgerliga blocket ha bäst politik i bara fem frågor: företagens villkor, egen ekonomi, lag och ordning, utrikespolitik och landets ekonomi. I de övriga frågorna anses de rödgröna ha bäst politik, med undantag för skatter där det väger jämnt. Det rödgröna blocket anses alltså ha den bästa politiken i de tre viktigaste valfrågorna.

Viktiga frågor för borgerliga väljare som kan tänka sig att rösta på S, V eller MP är äldreomsorg, pensioner, miljö, sjukförsäkringar, sociala frågor och barnomsorg. Motsvarande frågor för rödgröna väljare som kan tänka sig att rösta borgerliga är landets ekonomi, den egna ekonomin, lag och ordning, utrikespolitik och företagens villkor.

Sifo har frågat 2 417 röstberättigade under perioden 4 till 13 juni.

Almedalen. En mer forskningsbaserad skola, språkutveckling i samtliga ämnen, prata text. Det var några konkreta förslag på hur läsförmågan hos svenska elever ska vända från ett oroande dåligt läge till bra, som diskuterades på ett seminarium i Almedalsbibliotekets barnavdelning på tisdagseftermiddagen.

Det var fullt till bristningsgränsen i Barntrappan på Almedalsbibliotekets barnavdelning inför seminariet ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut”. Arrangör för seminariet var bland annat projektet En läsande klass som i sin tur är initierat av Martin Vidmark, mellanstadielärare och författare. Nu satt han i panelen tillsamman med bland andra Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, Ingela Fondin, rektor och förste vice ordförande i Sveriges Skolledareförbund och Maria Arnholm, FP, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister.

Med i panelen fanns även Hanna Enefalk, lektor i historia vid Uppsala universitet. För en tid sedan slog hon larm, bland annat i en debattartikel i UNT. Hon hävdar att dagens studenter har mer eller mindre grava problem med språket. I deras texter finns syftningsfel, grammatiska fel och ord som de fått om bakfoten.

– Oavsett vad man tycker är viktigt i samhället, rättvisa och solidaritet eller ekonomisk tillväxt, så måste vi göra något och vi måste göra något nu, sa Hanna Enefalk och rev ner applåder.

Samtliga i panelen var överens om att lärarnas kompetens har stor betydelse för elevernas utveckling, samt tidiga insatser för de elever som har behov av stöd. Eva-Lis Sirén förespråkade språkutveckling i samtliga ämnen. Martin Vidmark efterlyste stöd till lärarna att utveckla barns läsförståelse.

– Lärare måste prata text. Ge dem instrument till det, ge dem övningstexter så att eleverna lär sig läsa mellan raderna.

Ingela Fondin förespråkade också fortbildning av lärare men ansåg att staten måste ta sitt ansvar i den frågan.

– Min budget är redan ansträngd med stora klasser som följd. Jag har inte råd med mer. För att jag ska kunna ge mina lärare möjlighet att fortbilda sig krävs det statliga medel, sa Ingela Fondin.

Det önskemålet var inget som Maria Arnholm svarade på. Däremot var hon tydlig med att det inte ska finnas några skillnader mellan fristående och kommunala skolor i frågan om att lyfta elevernas läsförståelse.

– Även fristående skolor ska ha rektorer som sätter läsningen högt, sa Maria Arnholm.

Flest applåder fick en gymnasielärare – som för 27 år sedan gick ut en lärarutbildning som då var lika attraktiv som juristutbildningen – när hon konstaterade:

– Alla lärare måste kunna läsa!

Politiker måste arbeta över partigränserna för att forma en hållbar utbildningspolitik med likvärdighet och läraryrkets status i fokus. Det var debattörernas budskap under Lärarförbundets frukostseminarium i Almedalen på onsdagsmorgonen. – Jag önskar ett tillsammansarbete, sa Tomas Selin, ordförande i Lärarförbundet Student.

På tisdagen presenterade Sifo en väljarundersökning som visar att skolan blir den viktigaste valfrågan inför riksdagsvalet nästa år.

Lärarförbundet gick lite djupare under frukostseminariet som hade rubriken ”Vilka skolfrågor blir viktigast i valet 2014”.

Tomas Tobé från moderaterna och Gustav Fridolin från Miljöpartiet inledde och berättade om vilka satsningar de vill se.

När Tomas Selin från Lärarförbundet Student sedan fick frågan om vad han tyckte om politikernas förslag, sa han att han ville se dem alla genomförda.

– Jag önskar ett tillsammansarbete, sa han.

Övriga deltagare i debatten höll med.

– Det måste till en överenskommelse över partigränserna om hur utbildningspolitiken ska se ut, sa Jan-Eric Sundgren, senior adviser på Volvo och tidigare rektor för Chalmers tekniska högskola.

När det gäller sakfrågorna var deltagarna också ganska eniga: det har varit alldeles för stort fokus på detaljfrågor i svensk utbildningspolitik den senaste tiden. Debatten har präglats av en ”kakafoni av förslag”, menade Anna Dahlberg, chef för Expressens ledarredaktion och fick medhåll.

Istället vill de se mer fokus på huvudfrågorna. Vilka de är slog Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén hårt fast: likvärdigheten och lärarkrisen.

Kompetenta lärare, fokus på eleverna och delaktighet. Det anser rektorerna är de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola. Det visar en studie som SKL och Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, presenterade på Almedalsveckan på onsdagen.

När rektorer på skolor med goda resultat, nöjda lärare och elever och balanserad ekonomi får frågan om vad som kännetecknar en bra skola svarar de: kompetenta lärare. Det visar den studie som SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling, har gjort på uppdrag av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Att ha fokus på eleverna, delaktighet och engagerade lärare är också viktiga faktorer.

När samma rektorer får frågan om vad de vill utveckla och förbättra svarar de bedömningsarbetet, individuell anpassning av undervisningen och generell kompetensutveckling bland lärarna.

Att ha ett systematiskt kvalitetsarbete är inget som rektorerna ser som en framgångsfaktor, samtidigt hamnar just kvalitetsarbetet högt upp på listan över områden som rektorerna vill förbättra.

Det var också mycket kring just det som seminariet i Almedalen kom att kretsa. Flera av de inbjudna i panelen tog upp vikten av att ha ett pågående kvalitetsarbete men pekade också på verkligheten.

– När vi gör inspektioner ser vi ofta att den viktiga dokumentation som lärare gör inte används av rektorerna för att styra och utveckla skolan. Det är framför allt där det måste ske en förbättring, sa Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen.

Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund pekade på problemet med att skolor, av olika anledningar, tvingas byta rektorer ofta.

– För att vi ska få en likvärdig skola krävs hållbara strukturer. Men det är svårt att arbeta långsiktigt med så täta byten av rektorer. Jag tror på ett nationellt system som kan följa upp ett strukturerat kvalitetsarbete.
Att hålla fokus på uppdraget var också en fråga som fördes fram, bland annat av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

– Bristen på en medveten styrning av resurserna är ett problem. Lärare måste få en chans att ägna sig åt rätt saker, sa hon.

I publiken satt Thomas Johansson, förvaltningschef i Landskrona. Han efterlyste en djupare diskussion kring det långsiktiga systematiska arbetet

– Den måste gå från politiker, till tjänstemän på förvaltningen ut till lärarna. Vi måste veta vilka system vi ska ha och varför vi ska använda dem.

Håkan Sörman, vd för SKL, skickade i det sammanhanget en känga till det egna ledet.

– Det är inte alltid helt klara roller mellan politiker och tjänstemän i kommunerna, sa han.

Resultatet av studien kommer att publiceras på www.siq.se.

Kammarrätten i Sundsvall kör över Skolverket och ger tre laestadianska flickor i Norrbotten rätt att slippa skolans dansundervisning.

Enligt Skolverketär dans obligatoriskt för att kunskapskraven i idrott och hälsa ska uppnås. Men en nyligen lagakraftvunnen dom i kammarrätten ger tre laestadianska flickor i Pajala rätt att slippa dansen på idrottslektionerna eftersom dans anses strida mot familjernas religiösa övertygelse. Både den aktuella skolan och förvaltningsrätten har tidigare sagt nej till familjernas begäran.

– Skolverkets syn skiljer sig från kammarrättens beslut, men om domen får någon betydelse i andra fall är för tidigt att säga. Det beror helt och hållet på vad Skolinspektionen gör för bedömning i kommande granskningar och om andra domstolar i landet kommer att följa kammarrättens beslut, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd och tillförordnad avdelningschef på Skolverket, till TT.

Kammarrätten anser att det måste göras en avvägning mellan familjernas religiösa övertygelse och det faktum att dans bara är en mindre del i ett ämne. Domen slår också fast att skolan inte gjort tillräckliga försök att låta flickorna visa sina kunskaper på andra sätt än genom dans, något som gör att de riskerar att bli underkända i ämnet.

Blivande lärare och förskollärare ska från och med nästa år kunna praktisera på särskilda övningsskolor och -förskolor.

Regeringen som aviserat sådana övningsskolor har nu fastställt detaljerna i en promemoria. Det handlar om en femårig försöksverksamhet med handplockade skolor för de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningarna. Syftet är att få en högre kvalitet på praktiken. Alla högskolor med lärarutbildning kan ansöka om att delta i försöket.
 

Fyra judisk-ortodoxa flickor får inte undervisas hemifrån, enligt ett domstolsbeslut. Målet om hemundervisning har avgjorts i högsta instans och beslutet blir vägledande.

Inga synnerliga skäl fanns för att låta flickorna undervisas i hemmet i Göteborg via en online-skola och därmed slippa vanlig skolgång, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.

Samtidigt avskrivs ärendet eftersom ansökan gällde läsåret 2011-2012.

– Även om det inte går att omsätta i praktiskt domslut så yttrar man sig hur man skulle se på saken, säger Magnus Mathiasson, beredningschef på domstolen

Bedömningen blir därmed vägledande för kommuner och domstolar i lägre instanser för beslut i liknande fall, eller om familjen skulle ansöka igen om att få undervisa i hemmet nästa läsår.

Flickorna är mellan 8 och 14 år och lever efter strikta religiösa regler. Familjen kom till Sverige 1991 och sedan 2007 har undervisningen i hemmet skett genom Shluchim Online School.

Efter en skärpning av skollagen 2010 krävs det synnerliga skäl för hemundervisning, något som förvaltningsrätten inte tyckte fanns. Enligt kammarrätten fanns det risk för att barnen skulle kränkas då bland annat klädsel skiljer sig från normen.
 

En lärare som upprepade gånger ska ha skrikit, svurit och talat nedsättande till sina elever riskerar att mista sin lärarlegitimation.

Skolinspektionen har anmält läraren till Lärarnas ansvarsnämnd, som för första gången får pröva om en lärares legitimation ska dras in. Enligt Skolinspektionen är läraren särskilt olämplig att undervisa, då han flera gånger och trots tillsägelser tappade humöret inför eleverna.

Indragen legitimation är den allvarligaste påföljden för någon som anmälts till Lärarnas ansvarsnämnd. Tidigare har nämnden friat en lärare i ett fall som gällde en eventuell varning. Skolinspektionen överklagade då nämndens beslut och fallet ska nu avgöras i förvaltningsrätten. 

Lärare i ett flertal kommuner missar chansen till ett lönelyft i höst. Deras arbetsgivare har nämligen inte ansökt om statliga pengar till karriärtjänster.

I och med det nya läsåret får tusentals lärare med karriärtjänster mellan 5 000 och 10 000 kronor mer i lön. Men många lärare har inte fått möjlighet till detta lönelyft. Av de 187 miljoner kronor som regeringen i år har avsatt till löneökningar för karriärlärare fryser 20 miljoner inne då vissa kommuner inte har skickat in någon ansökan.

En av dessa är Hallsberg kommun, som kunnat få bidrag till fem tjänster men som alltså inte får någon alls i år.

– När det var dags att söka så hade vi så mycket att göra att vi prioriterade annat, säger Siw Lunander, socialdemokratisk ordförande i Kultur- och utbildningsnämnden till Tvärsnytt på SVT.

Hon hävdar att ansökningstiden var för kort.

– Först gäller det att välja vem eller vilka man ska utse till tjänsterna. Sen är det frågan om vilka kriterier som bestämmer vem som är en bra lärare och inte minst om det är möjligt att ha karriärtjänster på små skolor.

Tingsrätten friade den förskolechef i Malmö som åtalats för tjänstefel i samband med att barn på förskolan utsatts för sexuella övergrepp. Nu överklagas domen till hovrätten.

Förskolechefen avvaktade en dryg vecka med att anmäla misstankar om att en flicka utsatts för övergrepp av en anställd barnskötare. Barnskötaren dömdes senare för bland annat grov våldtäkt mot barn. Att vänta så länge med en anmälan är tjänstefel, menade åklagaren och väckte åtal. Malmö tingsrätt konstaterade att det var fråga om ringa tjänstefel, vilket inte räcker för en fällande dom, och friade förskolechefen.

Men nu överklagar kammaråklagare Ulrika Rogland, som hävdar att lagen om anmälningsskyldighet kräver att man ska anmäla skyndsamt.

– När det rör sig om misstanke om sexuella övergrepp av en anställd ska en anmälan göras inom ett par timmar, absolut samma dag, säger hon till TT.

Hur och när en anmälan ska göras är dock ingenting som tydligt regleras i socialtjänstlagen. Tvärtom konstaterar tingsrätten att formuleringen om anmälningsskyldighet nyligen ändrades just med hänvisning till att den var svårtolkad. Ytterligare en förmildrande omständighet anser tingsrätten vara det faktum att den utsatta flickans pappa själv uppgav att han var osäker på sin dotters uppgift om att barnskötaren ska ha ”visat snoppen” för henne. I domen konstateras också att förskolechefen gjorde en anmälan direkt när ytterligare uppgifter inkom från en annan förälder. 

Förskolechefen har avböjt att kommentera överklagan i Lärarnas tidning.

En miljard kronor fattas efter John Bauerkoncernens konkurs, rapporterar SVT Nyheter. Det står klart när konkursbouppteckningen är avslutad.

– Att det var en omfattande konkurs visste vi, men skulderna var större än vi förmodat, säger konkursförvaltaren Mats Emthén till SVT.

Koncernen hade elva bolag och fler än 30 skolor när den sattes i konkurs i juni. Skulderna är totalt på 1.150 miljoner kronor. När man räknat bort tillgångarna är de på 1.030 miljoner kronor.

Alla intressenter som velat ta över en eller flera av JB Educations skolor har fått klartecken av Skolinspektionen.

Skolinspektionen har i dag godkänt Gymnasieskolor i Syd som ny huvudman för de före detta JB-gymnasieskolorna i Kalmar, Karlshamn, Växjö och Ystad.

Alla intressenter som har velat ta över en eller flera av JB Educations skolor har därmed fått klartecken av Skolinspektionen. Totalt har myndigheten godkänt 31 ansökningar.

Inför SSU-kongressen som startar på fredag föreslår förbundsstyrelsen obligatorisk förskola från tre års ålder.

Ledningen för det socialdemokratiska ungdomsförbundet hänvisar till forskning som visar att andra och tredje levnadsåret är avgörande för utvecklandet av ett barns kognitiva förmåga.

SSU-ordförande Gabriel Wikström medger att förslaget om obligatorisk förskola om 25 timmar per vecka från tre år är radikalt.

– Det upplevs som väldigt radikalt i dag, men om några år kommer det inte att göra det. På sikt kommer vi att få med oss partiet. Alla är överens om obligatorisk skolplikt, vi vill ha en diskussion om från när, säger han.

S-kongressen beslutade i våras att kommuner bör erbjuda förskola i samma omfattning till alla barn.

Skolverket skickade ut en lärarlegitimation baserad på fel lärares ansökan. Misstaget upptäcktes av en slump.

När mellanstadieläraren i svenska och engelska, Sini Lento, fick sin lärarlegitimation blev hon rejält förvånad. Hon var inte behörig i sina ämnen, men däremot bland annat i musik, ett ämne som hon aldrig har studerat.

När hon kontaktade Skolverket visade det sig att hennes ansökan förväxlats med en annan. Sini Lentos namn och personnummer stod på en annan lärares legitimation.

– Jag kan inte ge någon bra förklaring till detta, det är jätteallvarligt och vi måste undersöka hur det gått till. Misstag kan ske, men det här ska inte få hända, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket till SVT:s Rapport.

2000 lärare har hittills överklagat Skolverkets legitimationsbeslut på grund av att de anser sina meriter vara felaktigt bedömda. Men det är oklart om fler ansökningar har förväxlats.

 Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén lägger ansvaret på regeringen.

– Regeringen har underskattat komplexiteten i legitimationsreformen. Reformen är också underfinansierad.