Miljöpartiet kräver att ägarna och investerarna står för kostnaden för elevernas fortsatta utbildning vid en konkurs.

Miljöpartiet vill behålla initiativet i fråga om friskolornas vinster, som aktualiserats i och med friskoleföretaget JB Educations konkurs. Utbildningsminister Jan Björklund har tidigare i veckan öppnat dörren för en så kallad utbildningsgaranti, som innebär att gymnasieelevernas fortsatta studier garanteras vid en skolkonkurs. Idén kommer ursprungligen från Miljöpartiet som nu vill snabbutreda frågan.

– Det är långt ifrån klart vad Jan Björklund menar med sitt förslag. Vi har länge haft ett krav på att eleverna garanteras att inte hamna på bar backe om skolan går i konkurs, säger partiets utbildningspolitiske talesperson Jabar Amin till Lärarnas tidning.

Hur ska detta gå till rent konkret?

– Det kan till exempel handla om att skolan vid tillståndsgivningen måste kunna säkerställa att den har tillräckliga medel för att alla elever ska kunna slutföra sin utbildning.

Miljöpartiet värnar om de små och oberoende friskolorna. Ser du ingen risk med att dessa drabbas och bara kapitalstarka bolag har möjlighet att uppfylla detta krav?

– Det är mycket viktigt att de små och ideellt drivna förskolorna inte drabbas. Vi vill både värna om valfriheten och elevernas trygghet. Men hur detaljerna ska se ut får utredningen visa, säger Jabar Amin.

Elever med funktionshinder har fått svårare att klara övergången till högre studier. Det hävdar Handikappförbunden, som kräver en lagändring.

Brister i skolan i kombination med ökade krav på måluppfyllelse för högre studier gör att tillgången till högre utbildning begränsas för elever med funktionshinder. Det hävdar organisationen Handikappförbunden, en sammanslutning av 38 förbund för funktionshindrade i Sverige.  

I en enkät uppger 75 procent av medlemsförbunden att möjligheten för deras medlemmar att läsa vidare inskränks av att de inte når målen i alla ämnen. 

– Möjligheten för skolorna att neka en elev plats som har omfattande behov av särskilt stöd måste bort. Kommunerna ska också garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet som andra att komplettera sin behörighet från grund- och gymnasieskolan, säger Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.

32 procent av funktionshindrade personer mellan 23 och 29 år har en avslutad eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra bland övriga unga är 43 procent.

Skolinspektionen underkänner fem ansökningar om nya skolor från Vittraskolorna. Bolaget tänkte erbjuda hälften så mycket undervisning som lagen kräver i flera ämnen.

Skolbolaget Vittraskolorna AB, som driver ett 30-tal skolor runt om i landet, nekas att starta fem nya skolor i fyra kommuner. Anledningen är att timplanen inte överensstämmer med skollagen. Bland annat skulle skolorna i årskurs 7-9 erbjuda hälften så mycket undervisning i ämnena bild och hem- och konsumentkunskap som lagen kräver, samt ha kraftigt nedsatt undervisningstid även i engelska, idrott och slöjd.

Skolinspektionen avslår därför ansökningarna med motiveringen att eleverna inte skulle få förutsättningar att nå upp till läroplanens kunskapskrav.  

– Vi kan acceptera vissa avvikelser i timplanen, men i det här fallet ansåg vi att de var för stora helt enkelt, säger Patrik Levin, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Vad kan skolorna ha för skäl att minska på undervisningstiden?

– För vissa huvudmän kan det handla om besparingstänkande, mindre timmar ger ju mindre kostnader för personal, lokaler och utrustning. I synnerhet i ämnen som är kostsamma att bedriva undervisning i.

Ser ni anledning att kontrollera timplanen på bolagets befintliga skolor?

– När vi upptäcker brister i en tillståndsprövning har vi möjlighet att kontakta våra kolleger som gör inspektion på huvudmannens befintliga skolor. Men jag vet inte om det har gjorts i det här fallet, säger Patrik Levin.

Skolverkets siffror för undervisningstiden som Skolinspektionen använder som måttstock i dag kom 2008. 

Folkpartiet vill utöka antalet karriärtjänster kraftigt med start redan nästa år. Det sa partiledaren Jan Björklund under sitt sommartal i Göteborg.

Inför regeringens budgetförhandlingar kommer Folkpartiet att prioritera högre lärarlöner. Partiet vill öka antalet karriärtjänster, från dagens 4.000 till cirka 20.000, sa Björklund i sitt tal.

Karriärtjänsterna ska även fortsättningsvis vara statligt finansierade och beräknas kosta ett par miljarder under kommande år.

I budgetförhandlingarna kommer Folkpartiet också att strida för en tjänst som förste förskollärare i förskolan.

Fler karriärtjänster kommer att vara utbildningsminister Jan Björklunds första prioritet i budgetförhandlingarna med regeringen. Bland annat vill han införa yrkestiteln ”förste förskollärare”.

Folkpartiledaren och utbildningsminister Jan Björklund vill fyrdubbla antalet karriärtjänster för lärare 2014.

– Vi ska förhandla i regeringen om ett par veckor och att höja lärarlönerna är den viktigaste budgetfrågan för mig, säger han till Lärarnas tidning.

Samtidigt kommer Jan Björklund att driva frågan om karriärtjänster för förskollärare, som om han får som han vill införs redan nästa år.

– Det vill jag ha med i det här beslutet, att vi påbörjar en uppbyggnad av tjänsten ”förste förskollärare”.

Så det kommer att bli karriärtjänster för förskollärare?

– Det ska ske en förhandling först, så det kan jag inte svara på. Men jag kommer att driva de här frågorna mycket hårt.

Som Lärarnas tidning tidigare har rapporterat så har 20 kommuner struntat i att söka statliga pengar för karriärtjänster. Det gör Jan Björklund märkbart irriterad.

– Jag tycker att det är dåligt. Det var ju en rätt snabb uppstart, så jag utgår ifrån att de kommunerna ansöker nu till hösten i stället, men gör de inte det så tycker jag att det är riktigt svagt. 

Avskaffa det industritekniska programmet på gymnasiet och gör i stället en ny industriell inriktning på teknikprogrammet. Det föreslår regeringen för att locka fler ungdomar till industrijobben.

Det industritekniska programmet på gymnasiet är ett av de program som har svårast att locka elever. Samtidigt söker svensk industri medarbetare med högre teknisk kompetens än tidigare, eftersom arbetsuppgifterna har blivit mer avancerade.

Regeringens svar på denna ekvation är att lägga ned det industritekniska programmet, som sorterar under yrkesprogrammen, och omvandla det till en eller flera inriktningar på det högskoleförberedande teknikprogrammet.

– Industrins behov av kompetens behöver mötas. Det blir mer kvalificerat att vara industriarbetare i framtiden och vi behöver en mer kvalificerad utbildning, slog utbildningsminister Jan Björklund fast vid en presskonferens på måndagen.

Regeringen tillsätter nu en utredning för att se hur förslaget kan förverkligas. Jan Björklund räknar med att den nya utbildningen kan starta hösten 2015. Det industritekniska programmet kommer att finnas kvar fram till dess.

Det nya teknikprogrammet kommer att ha olika utgångar; yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Däremot blir ingången en enda. Det kommer att krävas tolv godkända ämnen i grundskolan för att komma in på teknikprogrammet, oavsett om eleven har tänkt sig en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. I dag krävs åtta godkända ämnen i grundskolan för att komma in på det industritekniska programmet.

Jan Björklund erkänner att vissa elever, som hade kommit in på industritekniskt program, kanske inte kommer in på teknikprogrammet.

 – Hela idén med antagningskrav är att man ska ha de förkunskaper som krävs för att fullfölja utbildningen. Att ha för låga antagningskrav är att göra eleven en otjänst, säger Björklund.

Såväl Teknikföretagen som IF Metall stödjer regeringens förslag. På presskonferensen lyfte Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, fram vikten av att behålla den yrkesinriktade delen.

– Det är jätteviktigt att försörja industrin med duktiga, yrkeskunniga, unga medarbetare. Alla kan inte plugga och bli akademiker. Hela bredden behövs för att industrin ska kunna konkurrera, sade han.

I många kommuner ligger det industritekniska programmet och teknikprogrammet på olika skolor och därför behöver kommunerna tid för att ställa om till den nya utbildningen, enligt Jan Björklund. Men utbildningsministern vill gärna att skolorna förbereder för förändringen redan nu.

– Jag önskar att många kommuner väljer att påbörja åtgärder för att föra samman utbildningarna, exempelvis genom att låta eleverna samläsa. Det går att göra omedelbart, egentligen.

Det industritekniska programmet har i dag mer undervisningstid och högre skolpeng, på grund av att utbildningen kräver mycket utrustning. Regeringens avsikt är att det ska vara så även i den nya utbildningen. 

Skolans personal ingriper inte alltid när elever blir kränkta, trots att de har en lagstadgad plikt att göra det. Ju äldre eleverna blir desto ovanligare blir ingripandena, enligt eleverna själva. Det visar en ny rapport från Friends.

Åtta av tio barn i årskurs 3-6 menar att personalen säger till om de ser att någon behandlas illa. Bland högstadieeleverna uppger endast hälften att skolpersonalen ingriper. Det visar Friendsrapporten 2013, där närmare 37.000 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar.

– Att skolpersonal inte agerar är oroväckande och står i direkt strid mot lagstiftningen. Man har en handlingsplikt, säger Friends generalsekreterare Lars Arrhenius om högstadieungdomarnas enkätsvar.

Kända kränkningar ska rapporteras vidare till skolans ledning. Men frågan är hur medvetna lärarna är om det. Tio procent av de tillfrågade skolledarna i Friends undersökning uppger nämligen att de inte hört talas om några kränkningar alls det senaste året.

– Det är ju anmärkningsvärt. Man har verkligen en skyldighet att rapportera till skolledaren eller rektorn och de ska i sin tur rapportera till dem som äger skolorna Det är hos dem som det yttersta ansvaret ligger, att se till att det finns kompetens och resurser för att klara av de här frågorna, säger Lars Arrhenius.

Även lärare ingår i undersökningen. De har bland annat fått svara på frågor om elevernas jargong. 42 procent har uppgett att de tycker att eleverna har en negativ jargong kopplad till hur pojkar respektive flickor ska vara. 28 procent har uppgett att de upplever elevernas jargong kring sexualitet som negativ.

– Det är oroande att så många blir kränkta utifrån kön och att man blir utsatt för att man går utanför normen för hur man ska vara som tjej eller kille, säger Lars Arrhenius.

Friendsrapporten 2013 är baserad på enkätsvar från 36.698 barn och 4655 anställda inom skolan.

Andelen män som antagits till grundlärarprogrammen ökar för tredje året i rad. Störst är ökningen på inriktningarna mot mellanstadiet.

Sedan den nya lärarutbildningen infördes 2011 har andelen män som sökt sig till grundlärarutbildningarna ökat stadigt. Det visar statistik från Universitets- och högskolerådet som Lärarnas tidning har begärt ut.

Störst är ökningen på inriktningen mot mellanstadiet, där andelen antagna män ökat med mer än 5 procentenheter på bara två år, och nu är uppe i 30 procent. Motsvarande siffror för lågstadielärarutbildningen är en ökning med drygt 2 procentenheter, till tio procent.

Andelen antagna män till förskollärarutbildningen uppvisar dock inte samma trend. Den är på åtta procent, vilket är samma nivå som 2011. På ämneslärarutbildningarna ligger andelen män på mellan 42 och 49 procent, vilket inte är någon förändring sedan 2011.

De flesta remissinstanser är positiva till försöket med övningsskolor. Många kritiserar dock regeringen för hanteringen av frågan.

Förslaget att förbättra lärarutbildningen genom att samla lärarstudenterna på så kallade övningsskolor välkomnas av de flesta lärosäten, som dock riktar skarp kritik mot den ”extremt korta remisstiden”.

Syftet med modellen, som är inspirerad av den finska lärarutbildningen, är att koncentrera lärarstudenterna som gör sin praktik på ett fåtal övningsskolor med särskilt skickliga handledare.  

Förslaget gick ut på remiss den 3 juli med sista svarsdag den 12 augusti. Detta har skapat irritation hos ett flertal av remissinstanserna. Uppsala universitet skriver exempelvis i sitt svar att ”det är anmärkningsvärt att departementet skickar ut remisser med så kort remisstid och detta mitt under sommarsemestern”.

Flera instanser uttrycker också en oro för att reformen är underfinansierad och att likvärdheten i lärarutbildningen hotas när spetskompetensen samlas på ett fåtal skolor. Mittuniversitetet påpekar att eftersom deras närområde är så pass glesbefolkat så kan förslaget innebära att många av regionens kommuner inte får några lärarstudenter alls.  

Tangentbordsvana och ibland läskunniga nybörjare är ­klara för skolstart. I Piteå får de vänta med att lära sig ­forma bokstäverna för hand.

Datorn i förskoleklassen på Strömnäs F–5-skola står lite övergiven vid fönstret. Någon har plockat bort stolarna. Hörlurarna ligger slängda på bordet. Än är det inte riktigt dags.

Just nu är det samling men strax ska ­dagens första skrivarpar sätta sig vid datorn och ta på sig hörlurarna.

– Men hallå, var är våra stolar? ropar Vilda Borgeryd till lärarna och de andra eleverna.

Victor Blombäck, hennes skrivarpartner i arbetet med att skriva sig till läsning, skuttar fram till datorn.

– Den kan som prata lite datorn, förklarar han på den melodiska pite­dialekten.

Hörlurarna som ligger på bordet framför datorn är till för att eleverna ska kunna lyssna på datorns talsyntes. Datorn kan ljuda de bokstäver och säga de ord och hela meningar som eleverna skriver och den kan göra det på deras kommando.

– Eleverna lär sig genom att själva aktivt koppla ljud till en bokstav medan de skriver egna för dem meningsfulla texter, berättar Ann-Christin Forsberg, mediepedagog och kommunal språk-, läs- och skrivutvecklare.

Hon har följt med till Strömnäs skola som är en av de skolor i Piteå som deltar i det kommunala Att skriva sig till läsning-projektet (ASL). ASL är ett pedagogiskt förhållningssätt som utvecklats av den norske pedagogen Arne Trageton i början av 2000-talet.

Trageton menar att forskningen visar att skrivning är lättare än läsning för elever mellan fyra och sju års ålder. Då handlar det om ett skrivande där eleverna uttrycker sina egna tankar och kommunicerar dem.

Nu har någon ställt en grön och en röd pall vid datorn. Victor och Vilda sätter sig och tar på sig datorns hörlurar.

– Kör du, säger Vilda till Victor.

– Nej, kör du!

Till slut enas de om att skriva varannan rad. Två och två arbetar eleverna i förskoleklassen vid datorn i bestämda pass. Oftast flicka/pojke och ofta elever som kompletterar varandra på olika sätt. Den som redan kommit en bit på väg kan hjälpa till att dra den som inte kommit lika långt.

– När eleverna tillsammans pratar om vad och hur de ska skriva utgår de från sina egna förkunskaper och det gör att nivån automatiskt anpassas efter deras behov, förklarar Sara Ekman, förskollärare.

Vid det stora ovala bordet en bit bort står eleverna Samuel Gran och Edvard Nyström och klipper isär och sätter ihop bokstäver. Andra elever målar och tränar sin finmotorik på olika sätt. Detta är också en del av Att ­skriva sig till läsning. Ofta utgår elevernas berättelser från en bild de målat. De fin­motoriska övningarna förbereder för den penn­föring som ska komma.

– Ska vi skriva direkt eller spökskriva först? frågar Victor.

– Ni gör som ni vill, svarar Sara Ekman.

– Då skriver vi direkt, avgör Vilda, bestämt.

Att spökskriva brukar annars vara det förs­ta steget på elevernas väg till läsning.

– När vi började i höstas kunde en elev läsa. Nu kan nästan alla läsa, berättar Anette Standar, fritidspedagog.

Spökskrivandet innebär att eleverna ­använder alla fingrar och skriver bokstäverna huller om buller utan att skapa ord eller meningar. Spökskrivandet används för att få upp ett skrivflöde. Den färdiga spöktexten används sedan för att lära sig känna igen bokstäver i.

Men den kan också ses som en riktig berättelse. Eleven berättar muntligt den historia som spöktexten handlar om för läraren, som i sin tur skriver ned den. För det mesta har eleven först målat en bild som berättelsen utgår ifrån.

Nästan ett helt läsår har gått och Victor och Vilda är på, som det heter. De vill skriva sin gemensamma berättelse med en gång.

"VILDA OCH VICTOR JICK TILL BAD­HUSETT", skriver Vilda och frågar Victor om det ska vara en punkt efter.

De lyssnar på talsyntesen men ändrar inte stavningen.

– För läraren gäller det att bedöma när det är dags att gå in och rätta texten. Ofta gör vi inte det i förskoleklassen utan det kommer senare. Det är viktigt att eleverna behåller lusten, säger Sara Ekman.

Själva rättandet kan till exempel ske genom att läraren skriver den rättstavade texten nedanför elevtexten och sedan låter eleverna jämföra.

Några klassrum bort håller ettorna till. Just i dag har de gjort en utflykt på förmiddagen inom sitt tema "förr i tiden".

Susanne Lundholm, 1–7-lärare, och Victoria Merum, 1–3-lärare, sitter nu med eleverna runt omkring sig.

De berättar om hur de började med spökskrivning förra hösten eftersom inte alla hade hållit på med det i förskoleklassen.

– Fram emot höstlovet började eleverna fråga om de inte skulle få skriva på riktigt snart, säger Victoria Merum.

Då handlade det om att göra det så enkelt och avskalat som möjligt. Ordlistor, verser, meningar, elevnära berättelser blev steg på vägen. Nu har alla knäckt läskoden.

– Det produceras oerhört mycket mera text med detta sätt att arbeta jämfört med traditionella metoder. Texter som alla dateras vilket gör det lätt att dokumentera elevernas framsteg, säger Susanne Lundholm.

Steget till att börja skriva bokstäverna för hand tas i årskurs 2. Arne Trageton menar att många elever utvecklar sin finmotorik först när de är lite äldre, särskilt en del pojkar.

Det har flera fördelar att börja skriva för hand först i årskurs 2, framhåller Ann-Christin Forsberg. Elever som utvecklar sin finmotorik lite senare slipper bli stigmatiserade av att behöva visa upp mindre snygga texter. När inte bokstavstragglandet dominerar tidsmässigt frigörs också en mängd tid som kan användas till annan undervisning.

– Ofta tar det bara ett par timmar för eleverna att lära sig forma en bokstav, när de väl lärt sig allt om bokstaven först.

Treorna har tagit ytterligare steg i sin språkliga behärskning av texten, läsningen och framförandet. Att skriva sig till läsning har vidgats till ett multimedialt, tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt förankrat i elevernas egna intressen och erfarenheter och där också skrivandet för hand fått sin plats.  

– I tvåan började vi skriva för hand på bestämda tider. Det fanns en längtan efter att lära sig hos eleverna, berättar treornas lärare Ylva Larsson.

Själv vågade hon kasta sig ut i arbetet med ASL för första gången när hennes nuvarande treor började ettan. Då hade hon fortbildats, fått handledning och deltar sedan dess i regelbundna samtal och litteratur­seminarier med kollegerna. Det var viktigt för henne att en äldre erfaren lärare också hoppade på tåget.

– Det kändes lite som att släppa kontrollen när jag slutade med att lära barnen skriva för hand i ettan. Jag var orolig för att det inte skulle fungera utan pennan.

Efter tre års arbete med Att skriva sig till läsning menar hon att den största fördelen jämfört med andra sätt att arbeta är att elevernas lust att lära bevaras på ett bättre sätt.

ASL löser inte alla de svårigheter som elever har med att lära sig läsa och skriva. Det gör ingen metod. Men med detta arbetssätt behöver ingen bli förlorare.

Trots att treorna nu klarar att texta långa berättelser föredrar många tangentbordet. Det går snabbare och är roligare, helt enkelt.

Karl Wallström sitter intensivt upptagen med sitt skrivande. Det går fort när han använder alla fingrarna på tangentbordet. Han berättar att han kunde läsa innan han började skolan. Fast han har blivit bättre av att gå i skolan.

– Jag har tränat upp att använda alla fingrar när jag sitter flera timmar vid datorn hemma.

Ylva Larssons erfarenhet är att läsinlärningen kan gå snabbare med ASL, medan nivån på handstilen inte skiljer sig om man jämför ASL-elever med elever som lärt sig med traditionella metoder. Däremot skriver ASL-eleverna längre texter även när de skriver för hand.

– Det är en iakttagelse som vi gjorde när vi tittade på medan treorna skrev nationella proven i årskurs 3, berättar Ann-Christin Forsberg.

Det var länge sedan läs- och skrivinlärningen var ett mödosamt och fantasilöst tragglande av ABC-böcker. Läsningen verkar för det mesta komma på köpet i ASL. Men kanske inte alltid på det sätt man tror.

– Det var min klasskompis Agnes som lärde mig läsa, upplyser Vilda från förskoleklassen.

Att skriva sig till läsning (ASL) sprider sig. Men finns det vetenskapligt stöd för att ASL ger bättre resultat än andra arbetssätt?

Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet och bland annat läsforskare, ifrågasätter betoningen på att elever bara ska använda tangentbordet för att lära sig läsa och skriva.

– Det finns inte något starkt vetenskapligt stöd för att barn blir bättre på att läsa bara för att de inte får skriva för hand. Pennan är dessutom tidigt en naturlig del av barns vardag.

Han hänvisar till fransk forskning som visar att det är bra att använda pennan för att skapa muskelminnen av rörelserna.

– Det är ungefär som att lära sig dansa. Ofta är det bra att lära sig genom så många sinnen som möjligt.

Arne Trageton, norsk pedagog och forskare som utvecklat ASL, svarar att poängen är att både skrivning och läsning stimuleras mera om man väntar med handskrivningen.

– För barn i 4–7-årsåldern är det generellt lättare med skrivning än med läsning. Det visar 40 års forskning. Men det är datorskrivning som är lättare än handskrivning för de flesta elever. Det är en bra idé att börja med det lättaste.

I sin forskning visade Arne Trageton att försöken med ASL ledde till högre nivå på skrivandet, tidigare läsning, färre stavningsfel och mer skrivglädje och läslust.

– Datorklasserna låg ett helt läsår före handskrivningsklasserna i slutet av årskurs 2, säger han.

Ulf Fredriksson menar att Arne Trageton inte har tillräckligt bra vetenskapliga data i sina undersökningar. Inte heller den undersökning som gjorts i Sollentuna kommun om ASL och som visar på positiva effekter håller riktigt måttet vetenskapligt, menar han. I båda fallen saknas till exempel bra kontrollgrupper.

Arne Trageton håller med om att det också behövs mer forskning om ASL där urvalet av deltagande klasser är slumpmässigt, vilket det inte var i hans forskning.

– Ett tillfälle skulle kunna vara att använda de nationella proven i årskurs 3, föreslår han.

Men han framhåller att det finns många amerikanska och några finska studier som pekar i samma riktning som hans egna forskningsresultat. Han påpekar att datorskrivning i årskurs 1–3 enligt Lgr 11 nu också har blivit obligatoriskt i Sverige som sista land i Norden.

Erica Lövgren har skrivit en bok om att skriva sig till läsning och är lärare och språk-, läs- och skrivutvecklare i Piteå. Hon får ofta frågan om hur vetenskapligt belagd ASL är.

–  Jag brukar säga att jag ser på Piteås ASL-projekt som ett sätt att göra klassrumspraktik av en rad vetenskapligt grundade framgångsfaktorer för läsinlärning.

Dessa är till exempel:

• upprepad och riklig läsning
• lära sig i samspel med andra elever
• anpassad undervisning till elevens individuella nivå
• lära sig på ett aktivt sätt med utgångspunkt i egna texter
• bevara och stärka elevens självförtroende och lust att lära
• röja undan olika hinder för läs- och skrivinlärningen som bristande finmotorik
• arbeta med både innehåll och form i texten i meningsfulla sammanhang.

Hon säger också att ingen elev som vill använda pennan före årskurs 2 hindras ifrån att göra det.

– Det är själva undervisningen i handskrift som får vänta tills eleven kan alla bokstäver och detta är tidsbesparande.
 

Friskolekoncernen JB Education gick i konkurs i somras. Nu visar en granskning att en del av bolagen som tar över skolorna är nystartade utan en ekonomisk historia. Ett annat går med förlust.

Vid den stora konkursen hade JB Education 36 grund- och gymnasieskolor. Skolinspektionen har godkänt att 24 av skolorna ska drivas av sex nya ägare.

Men ett bolagen går med förlust. Karl-Oskar Utbildning har startat dotterbolaget Gymnasieskolor i Syd som driver fyra gymnasier. Och för de tre senaste åren har Karl-Oskar Utbildning gått med förlust, skriver Dagens Samhälle.

– Vi har gjort nyemissioner och vi har garantier från ägarna att gå in med mer, säger vd:n Bengt Eriksson till tidningen.

Fria Läroverken och Stenstansgymnasiet, som tar över sammanlagt sju gymnasier, är helt nystartade och saknar ekonomisk historia. Anders Hultin, JB Educations förre vd, är vd för Fria Läroverken.

För att bättre kunna granska friskolornas ekonomi har Skolinspektionen begärt fem miljoner kronor av regeringen.

– Jag tycker att det är viktigt att vi utvecklar vår kompetens när det gäller att granska friskolornas ekonomi och jag har begärt hos regeringen om resurser för att göra det på ett annat sätt än vad vi gör i dag, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen till Ekot i Sveriges Radio.
 

I många kommuner nekas elever undervisning i nationella minoritetsspråk – trots att de har rätt till det. Orsaken är att det inte finns några lärare.

Bristen på lärare i de nationella minoritetsspråken, och främst samiska, finska och meänkieli, är stor och Skolverket får därför i uppdrag att finna lösningar. Regeringen har givit myndigheten i uppdrag att se över upplägg som validering av kunskaper, distans- och deltidsstudier.

Skolinspektionen har i en granskning visat att elever i 23 av 34 kommuner nekades undervisning i minoritetsspråk på grund av lärarbrist.

Att höja lärarnas status är den viktigaste skolfrågan av alla. Det anser i alla fall stockholmarna, enligt en ny opinionsundersökning.

Det är institutet Opinion Stockholm som frågat drygt 1000 stockholmare vilka frågor de anser vara viktigast inför valet 2014. Skolan kom då på fjärde plats. Och av de 12 skolfrågor som listades uppgav en majoritet att läraryrkets status är den allra viktigaste.

– Debatten om läraryrkets status har fått starkt genomslag i opinionen som en lösning på skolans utmaningar, säger Axel Lagerbielke, opinionsanalytiker på Opinion Stockholm.

På andra plats kom ”färre elever i varje klass” och på tredje ”mer resurser för elever med särskilda behov”.

Lärare övervinner nedskärningar och försämrade förutsättningar, fortsätter med det de tror på och som de anser gynnar elevernas lärande. Det visar det som hände under Lena Tyréns avhandlingsprojekt.

Lena Tyrén började att inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt både handleda och skriva om 18 förskollärares, fritidspedagogers och lärares arbete med att utveckla ett arbetssätt inspirerat av den norske pedagogen Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning (ASL).

Aktionsforskning innebär att forskaren arbetar tillsammans med lärarna i forskningsprojektet.

– Vi utgick hela tiden från lärarnas frågeställningar som vi diskuterade i fokusgrupper och handledningssamtal, berättar Lena Tyrén.

Lärarna hade sett att deras elever hade svårt att bevara skrivarglädjen när de använde papper och penna. De lyssnade på Lena Tyréns föreläsning om ASL och kom fram till att de ville lära sig pröva datorn som skrivhjälpmedel utan att för den skull släppa pennan helt. Flera av dem var noviser inom IT-pedagogik.

–  Det första året löpte på bra. Vi träffades en gång i månaden på kvällstid så att både lärare, förskollärare och fritidspedagoger skulle kunna vara med.

Inför det andra året kom beslutet om drastiska nedskärningar med ett antal uppsägningar på skolan. En mycket turbulent tid inleddes.

Kvällsmötena i forskningsprojektet drogs in eftersom lärarna inte fick ha någon övertid och förskollärarna och fritidspedagogerna kunde då inte längre vara med i projektet. Mötena fick samsas med andra möten på dagtid. Några lärare lämnade projektet och andra kom till.

– Vi fick anpassa mötestider och hitta nya möjligheter för samtal i nya gruppkonstellationer. Dessutom fick jag lägga till en helt ny forskningsfråga till min avhandling. Vad händer med skolutveckling när resurserna drastiskt skärs ned? En fråga som jag inte var inläst på och inte hade intresserat mig för tidigare.

Men datorskrivprojektet överlevde nedskärningarna och fortgår än. Eleverna skriver längre och bättre texter och har skrivlust. Lärarna har börjat använda surfplattor i undervisningen och eleverna skriver bloggar.

– Jag lärde mig att följa med i det som hände och avhandlingen blev till slut en beskrivning av hela processen från projektstart, nedskärningar och övervinnande av hindren.

Två månader innan terminsstart upptäckte Skolinspektionen att en skola i Stockholm helt saknade lokaler. Eleverna blir nu omplacerade.

Den fristående särskolan VIP Gröndal i Stockholm får sitt tillstånd indraget med omedelbar verkan. Orsaken är att den inte har några lokaler. Bolaget som äger skolan, Carema VIP AB, hade två månader innan terminsstart inte ens fått bygglov för sin tilltänkta skola.

Sedan våren 2012 gör Skolinspektionen en så kallad etableringskontroll, där de några månader innan en fristående skola ska starta kontrollerar att verksamheten kommer igång som planerat. 

När Skolinspektionen i juni i år gjorde en sådan kontroll av den fristående särskolan VIP Gröndal i Stockholm upptäckte de alltså att lärare och elever inte hade någonstans att vara.

– Jag har aldrig tidigare varit med om att en skola har saknat lokaler så här nära terminsstart, säger Anna Rydin, enhetschef på Skolinspektionen till Lärarnas tidning.   

Skolan kunde inte heller uppvisa något bygglov för de tilltänkta lokalerna. När Skolinspektionen påpekade detta uppgav skolan att de kunde hyra tillfälliga lokaler i andrahand av företaget Carema Care AB, som i sin tur hyrde dem av Stockholm stad. Av hyreskontraktet framgick dock att dessa lokaler var avsedda för gruppboende och inte lämpade för skolverksamhet. Dessutom visade sig att bolaget inte kunde uppvisa något tillstånd för andrahandsuthyrning.

Carema VIP AB mister därför med omedelbar verkan rätten att driva skolan. Samtliga elever har fått plats på andra skolor.

Rika kommuner har lägre lärartäthet än riksgenomsnittet. Allra lägst lärartäthet har Danderyd som har de högsta snittinkomsterna i Sverige.

I Danderyds kommun norr om Stockholm går det 15,2 elever per lärare, jämfört med riksgenomsnittet på 12,1. Det visar en sammanställning som Svenska Dagbladet har gjort.

– Frågan är hur mycket mer vi måste satsa när vi har Sveriges bästa resultat, säger Patrik Nimmerstam (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Danderyds kommun, till tidningen.

Högst lärartäthet har glesbygdskommuner i Norrland, där det är långt mellan skolorna.

Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund anser att skillnader i lärartäthet i sig inte behöver vara problematiskt.

– Skolans resurser bör vara anpassade till elevernas förutsättningar. Därför är det kanske inte så konstigt att kommuner med hög andel välutbildade föräldrar har lägre personaltäthet. Men det är uppenbart att man gör väldigt olika prioriteringar i kommunerna, och det kan leda till att vi inte får en likvärdig skola, säger han till SvD.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén framhåller skillnaderna inom kommunerna som det största problemet.

– Skillnaderna ökar mellan skolorna och klassrummen inom kommunerna. Därför är det viktigt att vi har resursstyrning, det har också Skolverket belyst, säger hon till tidningen.

... enhetschef på Skolverket, som uppmanar alla lärare att söka legitimation senast den 1 september.

Vilka är de vanligaste orsakerna till att komplettering behövs?

Förhandlingarna om lärarlönerna i Stockholms stad är klara. Resultatet: en procent över märket i år och 1,5 procent över märket nästa år. – Jag tror att fler kommuner kommer att följa efter, säger Johan Törnroth, ordförande i Lärarförbundet Stockholm.

Han är mycket nöjd med uppgörelsen.

– Vi hade jobbat för en treårig överenskommelse. Nu blev den tvåårig, men vi får vara nöjda ändå, säger han.

Uppgörelsen garanterar de runt 15 000 lärarna i Stockholm en löneökning på en procent mer än vad de industrianställda får i år och 1,5 procent mer nästa år. För 2013 innebär det en löneökning på tre procent.

Beskedet att lärarna i Stockholm frångår det satta lönemärket och får mer än de industrianställda godtas utan bekymmer av IF Metall.

– Det finns en acceptans för att lärarna får mer, säger IF Metalls avtalssereterare Veli-Pekka Säikälä till TT.

Johan Törnroth på Lärarförbundet hoppas nu att fler kommuner ska följa efter Stockholm och satsa på lärarna.

– Som Sveriges huvudstad tror jag Stockholm har stort inflytande på andra kommuner, säger han.
 

Anna Samuelsson och hennes kolleger försökte ta över JB-gymnasiet i Mölndal men gav upp. Nu är hon en av 200 arbetslösa.

Det var i våras, efter sportlovet, som beskedet kom att JB Education tänkte lägga ned gymnasiet i Mölndal.

– Många elever och föräldrar grät och själva var vi i chock. Det var en fruktansvärd vår – med tre avgångsklasser som skulle bli bedömda och ettor och tvåor som tappat orken, säger Anna Samuelsson, lärare i matematik och samhällskunskap.

Tillsammans med fem kolleger bildade hon Lärarkooperativet DesignIT-gymnasiet, en ekonomisk förening där var och en skulle gå in med 15.000 kronor i startkapital.

I mars ansökte de om tillstånd hos Skolinspektionen att ta över verksamheten med 76 elever på el och energi- samt teknikprogrammet. En intresse­anmälan skickades ut till alla familjer som fick frågan: Vill ni fortsätta hos oss? Vad kan ni hjälpa till med?

– Vi hade 90 procent av eleverna med oss och deras fantastiska föräldrar åtog sig att ställa upp med allt från städning till marknadsföring, säger Anna Samuelsson.

Veckan efter skolavslut­ningen kom svaret från Skolinspektionen: DesignIT-gymnasiet skulle lämna in förbättringar och kompletteringar på 33 punkter – bland annat den ekonomiska kalkylen och lokalfrågan, som inte var ordnad.  

– Visst, vi var rookies och hade inte skrivit någon bra ansökan. Men vi hade en bankkontakt och hade fått okej från arbetsförmedlingen om starta eget-bidrag, så det kändes inte omöjligt, säger Anna Samuelsson.

– Det föll nog mest på att Mölndals kommun inte ville hyra ut några lokaler till oss.

Hon och hennes arbetskamrater tvingades lägga ner planerna på att ta över. Nu har de flesta eleverna gått till andra friskolor i Göteborg och till det kommunala gymnasiet i Kungsbacka.

– De med duktiga föräldrar har ju alltid en plan B men jag tror att det fortfarande finns elever, de svaga som inte har så mycket stöd hemifrån, som inte vet vad de ska göra.

Själv är hon 38 år och arbetslös. Hon har fått preli­minärt besked om att hon kommit in på speciallärar­utbildningen, men den är inte på heltid.

– Jag får väl söka ett 20-procentigt vik någonstans. Att få fast heltidstjänst i Göteborgsområdet är svårt, för att inte säga omöjligt.

När JB Education beslutade om nedläggningen i Mölndal angavs bristande elevunderlag och få sökande till hösten som orsak. Men Anna Samuelsson tror inte att det bara handlar om demografin.

– Skolan gjorde ett överskott alla tre åren vi var igång, som gick uppåt till JB. Om man ska vara cynisk kanske detta var en del av planen – att först föra ut skolpeng ur verksamheten, sedan konkursa sig och låta lönegarantin, det vill säga skattebetalarna, gå in. Det känns väldigt smutsigt.