Löneförhandlingarna för privatanställda lärare och förskollärare går mot deadline. Lärarförbundet kräver en uppvärdering.

Förhandlingarna mellan ­Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Almega Tjänsteföretagen startade i maj och går nu in i ett intensivt slutskede. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 augusti. Avtalet är det största på skolområdet vid sidan av den kommunala sektorn och berör tusentals lärare och förskollärare i den privata sektorn.

– Jag hoppas att vi kan vara klara före den sista augusti. Förhandlingarna är konstruktiva och vi lyssnar noggrant på varandras argument, kommenterar förbundsdirektör Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen.

Lärarfacken kräver att friskoleföretagen och de privata förskolorna satsar extra på sina lärare och förskollärare i årets avtalsrörelse.

– Lärarlönerna måste uppvärderas även på det här området. När alla andra arbetsgivarorganisationer på skolans område gör särskilda satsningar på lärarna är det fullständigt rimligt att friskolornas ägare också gör det, ­säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

I det senaste avtalet fick lärarna inom friskolorna och förskollärarna på de privata förskolorna cirka 2,7 procent i löneökning räknat på årsbasis, det vill säga ungefär lika mycket som alla andra yrkesgrupper. Samtidigt fick lärarna och förskollärarna i kommunerna 4,2 procent i genomsnittlig ­löneökning under 2012, det vill säga betydligt mer än ­övriga arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen har förståelse för att lärarna och förskollärarna nu kräver att få mer än andra även inom den privata sektorn.

– Det är inte svårt att förstå med tanke på vad det kommunala avtalet gav. Samtidigt har många av våra företag det tufft ekonomiskt, när elevkullarna minskar. Det visar inte minst konkursen i JB Education.

…som är nytillträdd samhällspolitisk chef på Lärarförbundet.

Samhällspolitisk chef är en ny befattning på Lärarförbundet, vad går ditt jobb ut på?
– Jag ska leda Lärarförbundets politiska påverkansarbete.

Vad har du gjort tidigare?
– Jag har en bakgrund inom Miljöpartiet, där jag bland annat varit språkrör för Grön Ungdom. Jag har också arbetat med kommunikation på MP:s partikansli och jobbat i EU-parlamentet. Nu senast kommer jag från PR-byrån Westander där jag jobbat som konsult med PR och lobbying.

Vad var det som lockade dig till den här tjänsten?
– Lärarförbundet är en stark samhällsaktör i en viktig fråga. Just den här positionen kändes oemotståndlig för mig, jag vill att mitt jobb ska leda till en positiv samhällsutveckling.

Vilka skolfrågor kommer att bli de viktigaste inför valet 2014?
– Det vet jag inte idag, men jag hoppas att Lärarförbundet ska kunna vara med och sätta agendan.

Löneförhandlingarna för privatanställda lärare och förskollärare går mot deadline. Lärarförbundet kräver en uppvärdering.

Förhandlingarna mellan ­Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Almega Tjänsteföretagen startade i maj och går nu in i ett intensivt slutskede. Det nuvarande avtalet löper ut den 31 augusti. Avtalet är det största på skolområdet vid sidan av den kommunala sektorn och berör tusentals lärare och förskol-lärare i den privata sektorn.

— Jag hoppas att vi kan vara klara före den sista augusti. Förhandlingarna är konstruktiva och vi lyssnar noggrant på varandras argument, kommenterar förbundsdirektör Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen.

Lärarfacken kräver att friskoleföretagen och de privata förskolorna satsar extra på sina lärare och förskollärare i årets avtalsrörelse.

— Lärarlönerna måste uppvärderas även på det här området. När alla andra arbetsgivarorganisationer på skolans område gör särskilda satsningar på lärarna är det fullständigt rimligt att friskolornas ägare också gör det, ­säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

I det senaste avtalet fick lärarna inom friskolorna och förskollärarna på de privata förskolorna cirka 2,7 procent i löneökning räknat på årsbasis, det vill säga ungefär lika mycket som alla andra yrkesgrupper. Samtidigt fick lärarna och förskollärarna i kommunerna 4,2 procent i genomsnittlig ­löneökning under 2012, det vill säga betydligt mer än ­övriga arbetsmarknaden.

Stefan Koskinen på Almega Tjänsteföretagen har förståelse för att lärarna och förskollärarna nu kräver att få mer än andra även inom den privata sektorn.

— Det är inte svårt att förstå med tanke på vad det kommunala avtalet gav. Samtidigt har många av våra företag det tufft ekonomiskt, när elevkullarna minskar. Det visar inte minst konkursen i JB Education.

… brasslärare på Kulturskolan i Sala, där man sagt upp en stor del av musik­lärarkåren.

Varför dessa uppsägningar?

— Ekonomin, säger man. Av tolv heltidstjänster finns det nu bara 4,25 tjänster kvar. Och i samband med spar­paketet beslutade man också att flytta hela verksamheten till gymnasiets lokaler.

Beskriv situationen med ­ett musikverk.

— Oj … Stravinskijs »Vår­offer« kanske. Under hela våren svävade vi i ovisshet, det var en mardröm. Och samtidigt offrar man något viktigt, man amputerar ju en del av musiklivet i kommunen. Men många har också stöttat oss.

Blev du uppsagd?

— Nej, med mina 24 tjänsteår låg jag bra till på las-listan. Men jag vill inte vara med längre, jag har så svårt att tro på den nya verksamheten och har därför accepterat ett erbjudande om förtida pension.

Hur mår dina kolleger?

— Mycket dåligt. Uppsägningen gick så dåligt till, dessutom. I juni blev hela personalstyrkan kallad till skolförvaltningens sammanträdesrum där man helt sonika räknade upp alla som blivit uppsagda. De fick ett papper, sedan var det bara att skriva på.

Har någon hittat nytt jobb?

— Nej ... Jo, en flöjtlärare, en jätteduktig flöjtist, har lyckats få jobb på ett konditori i Hallstahammar. Annars är arbetsmarknaden för en musiklärare i den här regionen stendöd.

Socialdemokraterna föreslår en lex JB, regler som ska komma till rätta med problemet att skolor går i konkurs, och väljer att kalla förslaget JB efter den konkursade skolkoncernen JB Education.

– Vi måste ha ordning och reda i skolan, föräldrarna ska överhuvudtaget inte behöva oroa sig för att en skola ska gå i konkurs, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Socialdemokraterna vill att stat och kommun uttryckligen ska få ansvaret att stoppa överetablering av skolor.

– Vi lägger ansvaret på stat och kommun att se till att det inte blir överetablering av skolor, säger Löfven och tillägger att en skola som vill starta måste ha ett samarbetsavtal med kommunen, annars blir det ingen ny skola.

Enligt Löfven innebär det i den meningen att den fria etableringsrätten försvinner.

Socialdemokraterna vill även ge Skolinspektionen ökade befogenheter. Myndigheten ska få ett uttryckligt ansvar och kompetens att kontinuerligt följa en skolas ekonomi. Skolinspektionen ska få rätt att stoppa utdelningar till ägarna om ekonomin inte anses klara det. Om pengar ändå tas ut ska tillståndet kunna dras in.

Enligt Stefan Löfvén ska Skolinspektionen kunna fungera som Finansinspektionen gör när det gäller banker.

Flera av de punkter som S nu formulerar i sitt förslag finns med som principer i den överenskommelse som träffats mellan de borgerliga partierna, Miljöpartiet och S i friskolekommittén. Men enligt Löfven ska det också omsättas skarpt i praktiken och nu säger S hur de vill ha det.

Var tredje lärare får rätt mot Skolverket i sin överklagan om lärarlegitimation.

Var tredje lärare som överklagar Skolverkets legitimationsbeslut till Förvaltningsrätten får helt eller delvis rätt. Var femte som har fått sin överklagad prövad har fått helt rätt.

Det visar en granskning som Nyhetsbyrån Siren har gjort av statistik från Förvaltningsrätten i Stockholm, den domstol som dömer i alla legitimationsärenden.

Till och med förra veckan hade 931 mål avgjorts. Skolverkets beslut ändrades helt i 169 fall och ändrades delvis i 97 fall.

I början av augusti hade 155 000 lärare ansökt om legitimation och 140 000 legitimationer är klara. Över 2700 lärare har överklagat Skolverkets beslut.

»Vart är vi på väg?« frågade Lärarnas tidning innan sommaren. Av svaren att döma så var det inte helt lätt att veta.

»Vart är vi på väg?« frågade Lärarnas tidning i sista numret innan sommaren. Närmare bestämt i 2013 års sommartävling. Av de många inkomna svaren att döma så var det inte helt lätt att veta. Här följer den rätta raden:

1. Färden som skenbart gick mot sydost slutade i Jan Björklunds födelseort Skene.
2. Skolmassakern som skildras i filmen Elephant skedde i Littleton, USA. Alltså inte i Columbine, som många gissade på, vilket är namnet på skolan.
3. Den kryddiga huvud-staden, tidigare styrd av diktator med solbrillor, är förstås Santiago, Chile.
4. Följ Stenbocken till pingvinlös röd ö och du är i är Antananarivo, Madagaskar.
5. Stad med berömt bibliotek grundad av grek är Alexandria.
6. Land utan stad med jordens kallaste plats belägen i öster på ryska är Vostok på Antarktis (som också godtas som korrekt svar).  
7. Största staden för den fullt normala urbefolkningen som inte ligger i gamla Holland ligger förstås i Nya Zeeland och heter Auckland. Maorier betyder »fullt normal« för den som undrar.
8. Staden där risken att bli kidnappad inte är så stor som namnet antyder är Shanghai, Kina.
9. Platsen som armstark man var den förste att besöka av blott tolv totalt är naturligtvis månen.
10. Den krigiska himlakropp som enligt författaren John Gray halva jordens befolkning härstammar ifrån är Mars. Den andra halvan kommer enligt samme man från Venus.

Ökad ekonomisk ersättning och så småningom en egen anställningsform, med lön under studietiden. Det är regeringens nya satsning på lärlingsutbildningarna.

För att göralärlingsutbildningarna mer attraktiva föreslår regeringen en ersättning till eleverna på 1.000 kronor i månaden för att täcka utgifter för resor och mat. Förslaget presenterades av utbildningsminister Jan Björklund under en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

Regeringen vill även ha en lagändring så att gymnasieelever i framtiden ska kunna anställas som lärlingar, med lön, parallellt med sin utbildning.
   – Erfarenheter från andra länder visar att ett sådant system väldigt ofta gör att lärlingarna blir kvar och får fast jobb efter utbildningen. Många av våra grannländer som har en särskild anställningsform för lärlingar har lägre ungdomsarbetslöshet, sa Jan Björklund vid presskonferensen.

Regeringen avser också att höja bidraget till de arbetsplatser som tar emot lärlingar samt införa ett utvecklingsstöd till de kommuner som inte har lärlingsutbildning i dag.
   Förslaget finns med i regeringens kommande budgetproposition och beräknas kosta drygt en miljard kronor under åren 2014 till 2017.

Efter nollningen på internatet Lundsberg, där elever brändes med strykjärn, ska skolans styrelse nu utreda skolledningens ansvar. De nio elever som misstänks ha deltagit i misshandeln har skickats hem.

Det var i lördagssom två elever, 14 och 15 år, under en nollning brändes med strykjärn vid internatskolan Lundsberg. Två äldre elever som misstänks ha varit drivande ska snart kallas till förhör, enligt åklagare. Men samtliga nio som misstänks för inblandning fick på tisdagen lämna skolan och åka hem, efter beslut av skolstyrelsen.

– Vi ser väldigt allvarligt på det som har skett. Nio elever har möjligen gjort saker som inte är tillåtna enligt vårt regelverk. Men nu ska vi gå vidare och se vilket ansvar vuxenvärlden har i det här, säger Ulf Rehnmark, styrelseledamot i Lundsbergs stiftelse.

Styrelsen inleder en internutredning kring vilka åtgärder skolledningen vidtagit inför skolstarten - en tid som man av erfarenhet vet innebär en påtaglig risk.
– Reglerna säger att det inte får förekomma nollning eller invigningsritualer, samtidigt finns det gamla traditioner på skolan som vi måste kämpa emot. Vi vill kartlägga vilken beredskap skolledningen haft, säger Ulf Rehnmark.

Parallellt med förundersökningen pågår också skolmyndigheternas granskning. Utbildningsminister Jan Björklund avböjer att svara på frågan om hur många gånger en enskild skola ska kunna begå övertramp, men säger:

– Det är Skolinspektionen som gör granskningarna och jag ska lyssna mycket noga på deras slutsatser. Om Skolinspektionen landar i slutsatsen att tillståndet ska dras in, så kommer jag inte att tveka att fatta det beslutet.

Skadlig stress, hot och våld, buller och dålig ventilation. Arbetsmiljöproblemen i skolan är många och drabbar både lärare och elever. Nu ska Arbetsmiljöverket starta en stor tillsyn där 30 procent av alla landets skolor ska inspekteras.

Arbetsmiljöverket arbetar kontinuerligt på skolans område. Under 2012 genomförde verket 600 inspektioner på 400 skolor runt om i landet. Närmare 2000 krav ställdes, bland annat på psykosociala arbetsmiljörisker.

Samtidigt visar flera rapporter att stress, hot och våld är relativt vanligt bland både lärare och elever i den svenska skolan.

Därför har Arbetsmiljöverket beslutat att genomföra en stor, samlad satsning på skolan. Under tre år kommer verket att inspektera 30 procent av alla landets grund- och gymnasieskolor och alla huvudmän med fler än fem skolor.

Syftet med inspektionerna är att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete, något Arbetsmiljöverket menar brister i skolans värld.

Förutom den psykosociala arbetsmiljön kommer Arbetsmiljöverket att titta på den fysiska arbetsmiljön så som buller, ventilation och städning.

Skolinspektionen har beslutat att tillfälligt stänga Lundsbergs skola efter helgens strykjärnsmisshandel.

Ansvariga har inte lyckats säkra elevernas trygghet och studiero, skriver Skolinspektionen i ett pressmeddelande.

– Utsatta elever på en internatskola är i en extra svår situation, eftersom de inte kan gå hem och den direkta kontakten med föräldrar och andra utanför skolan är begränsad, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler, enligt pressmeddelandet.

Under de senaste åren har Lundsbergs skola uppmärksammats i samband med ett flertal övergrepp eller falla av kränkningar. I oktober 2011 gjorde Skolinspektionen ett oanmält besök och fann att pennalism förekom. I november samma år polisanmälde Skolinspektionen våld på skolan och en förundersökning inleddes.

Sedan dess har Skolinspektionen besökt skolan ett antal gånger, med en rad inspektörer.

Skolan har vidtagit en hel del åtgärder, säger Ann-Marie Begler.

– Det är väldigt sorgligt att konstatera att så kort efter tillsynen, bara några dagar efter skolstart, så inträffar så allvarliga händelser, säger Begler.

– Det är inte på något sätt förenligt med hur det ska se ut på en skola. Vi ser att de åtgärder som vidtagits har inte på något sätt räckt till.

Skolinspektionens beslut innebär ett tillfälligt verksamhetsförbud för Lundsberg. Det innebär att skolan stängs från och med i morgon, torsdag. Förbudet får gälla högst sex månader.

Samtidigt meddelar inspektionen regeringen att den anser att statsbidraget till skolan bör stoppas.

– Väldigt ingripande beslut, jag är medveten om det, men vi har ändå ett uppdrag om att skydda barn och elever från allvarliga kränkningar, säger Begler.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är positiv till beslutet.

– Äntligen visar Skolinspektionen musklerna, säger hon.

– Här har det under lång tid och upprepade gånger inträffat händelser som helt enkelt har visat att skolan inte har kunnat garantera elevernas säkerhet. Får man den här typen av påpekanden måste man kraftfullt kunna visa på förbättringar. Det är alldeles uppenbart att det inte har skett och det är skolledningen ytterst ansvarig för.
 

En kändis som NO-vikarie. Det är Skolverkets nya grepp för att locka unga till läraryrket. – Jag har själv velat bli lärare. Läraryrket kan man ju göra precis så roligt man vill, säger en av deltagarna Filip Hammar.

För att råda bot på lärarbristen, i synnerhet inom NO, tar Skolverket till nya friska grepp. Svenska kändisar ska nu ”överraskningsvikariera” på naturvetenskapsprogrammet i olika gymnasieskolor. Syftet är att få fler att upptäcka hur roligt och viktigt läraryrket kan vara.

En av deltagarna är journalisten och författaren Filip Hammar.

– Anledningen till att jag gör det här är att jag själv velat bli lärare. Båda mina föräldrar var lärare, läraryrket kan man ju göra precis så roligt man vill, säger han under sitt besök på Södra Latins gymnasium i Stockholm.

Filip Hammar hävdar att läraryrket inte är så långt ifrån det han gör i dag.

– Det är kul att gå in och ha en publik, men till skillnad från vad jag gör så kan man som lärare också förändra människors liv.

Kändisbesöken är ett led i kampanjen ”För det vidare” som Skolverket genomför på uppdrag av regeringen, med syfte att öka läraryrkets status.

– Många unga uppger att de vill ha ett kreativt, fritt och meningsfullt jobb. Vi vill visa att läraryrket kan vara just det. Att dessa kända personer hjälper oss är ovärderligt, säger Ann Charlotte Gunnarson, informationschef på Skolverket.

Nu är det upp till bevis för politiker som säger sig vilja ha gemensamma uppgörelser om skolan. Överst på kravlistan står högre lärarlöner.

Almedalsveckan 2013 visade att Lärarförbundets arbete för att påverka politikerna att bry sig mer om skolan har varit framgångsrikt. Under veckan visade en Sifo-mätning att skolan är den viktigaste valfrågan för väljarna. Partierna tvingas inse att deras skolpolitiska förslag kommer att synas i sömmarna.

Att skolan är i fokus är naturligtvis mycket glädjande. Men också problematiskt. Partierna tävlar nu om att spotta ur sig skolpolitiska idéer. Risken är överhängande att man fastnar i detaljer och splittras, snarare än att hitta lösningar på de verkliga utmaningarna och komma överens om en hållbar skolpolitik.

Samtidigt finns också en mer besinnande ton i skolpolitiken. Nu sker det som Lärarförbundet länge efterlyst. Både regering och opposition säger sig vara beredda till block­överskridande överenskommelser och har bjudit in varandra till samlingar om skolan. Nu måste de utsträckta händerna tas — och inte bara bli ord — om vad som krävs för att en bättre skola ska bli verklighet. Elever och lärare förtjänar mer än vacker retorik.

Dagens Nyheter skriver i en ledarserie om skolan att politikerna måste lyfta blicken och se förbi egna skolminnen för att kunna föreslå hållbara lösningar. Skolan har »sannolikt skadats mer av ryckigheten, det ständiga missnöjet och alla de motsägelsefulla beskeden om vad som måste göras än av någon enskild förändring.« Man efterfrågar, liksom Lärarförbundet, en ny politisk konsensus om skolan som kan bli bestående oavsett valutgång.

Därför oroar det mig att förslag om statliga litteraturlistor varvas med idéer om betyg från första klass och förstatligande. Sverige har inte råd att lägga tid och energi på saker som inte höjer elevernas resultat och skolans kvalitet. Det skulle kosta det skolan har minst av — tid och pengar.

Att skolan är ett gemensamt ansvar är alla överens om. Staten har under lång tid varit för passiv och måste nu börja ta ett tydligare och ökat ansvar. Det kan man göra utan att sätta i gång en gigantisk omorganisation av huvudmannaskapet. Det vore att negligera de verkliga problemen, åstadkomma enorma omorganisationskostnader och skjuta lösningarna på obestämd framtid. I dag behövs varenda krona till högre kvalitet och högre lärarlöner i hela skolsystemet.

Regeringen har tillsammans med lärar­organisationerna och arbetsgivarparterna träffat en överenskommelse i tio punkter. Den viktigaste punkten är lärarlönerna. Det är ingen slump. Allt fler inser sambandet mellan att höja läraryrkets attraktivitet och höja elevernas resultat. Det viktigaste verktyget för att uppnå detta är lönen. Det är dags att inse att om ingen vill bli lärare faller övriga förslag platt till marken.

Allt fler inser att Sverige står inför en nationell lärarkris. Många politiker talar nu varmt om att lärarlönerna behöver öka. Det är bra. Men sådana uttalanden förpliktar och kräver verklig handling.

Nästa års val närmar sig med stormsteg. Nu är det hög tid att svälja stoltheten och i stället sätta sig ner och gemensamt se till att våra barn får den skolgång och de välmotiverade lärare de är värda.

Efter Skolinspektionens beslut att stänga Lundsberg med omedelbar lämnade många elever skolan storgråtande. Sent på onsdagen blev det klart att rektorn får sparken och att styrelsen ställer sina platser till förfogande.

Skolinspektionens drastiska beslut innebär att drygt 200 högstadie- och gymnasieelever över en natt blir utan skola.
– Det är ett väldigt ingripande beslut, jag är medveten om det, men vi har ändå ett uppdrag att skydda barn och elever från allvarliga kränkningar, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

Sedan hösten 2011 har Lundsberg haft myndighetens ögon på sig då det framkommit att elever utsatts för pennalism. Först i våras ansågs Lundsberg ha fått bukt med problemen och tillsynen avslutades.

Men bara några dagar in på den nya terminen var det dags igen. Helgens nollning slutade med polisanmälningar sedan äldre elever bränt två yngre med strykjärn. En 18-åring man har delgivits misstanke för inblandning i misshandeln.
– Med facit i hand borde inte tillsynen ha avslutats i våras. Kulturen hade inte förändrats tillräckligt, säger Ann-Marie Begler.

Sent på onsdagskvällen beslutade styrelsen också att sparka rektorn, med omedelbar verkan.
– Det framgår av beslutet att skolledningen har sanktionerat någon form av nollning som är strikt förbjuden enligt vårt regelverk, säger Ulf Rehnmark, styrelseledamot, till TT.
Styrelsen ställer också sina egna platser till förfogande.
– Det fanns inget realistiskt alternativ. Vi har inte kunnat genomskåda och förstå att de åtgärder som vi vidtagit inte räckt till, säger Ulf Rehnmark.

Det blir nu upp till elevernas hemkommuner att snarast möjligt ordna med den fortsatta skolgången. Sannolikt kommer eleverna aldrig att återvända till Lundsberg. Det tillfälliga verksamhetsförbudet är en tydlig signal om att Skolinspektionen är skeptisk till skolans förmåga att någonsin få slut på kulturen av översitteri och kränkningar.
Lundsbergs sparkade rektor, Staffan Hörnberg, är kritisk mot Skolinspektionens beslut.
– Det här blir nästintill kollektiv bestraffning. Det är otroligt olyckligt och drabbar skolan väldigt hårt, säger han till TT.

Krismötena avlöste varandra dagen efter chockbeskedet att Lundsberg stängs. Men faktum är att framtiden ser oviss ut för samtliga tre riksinternat. Det politiska stödet för deras särställning har mattats betydligt.

Dagen efter beslutet att stänga Lundsberg i Värmland svallade känslorna fortfarande höga på riksinternatet. På skolgården samlades otröstliga elever och förbannade föräldrar, samtidigt som personalen satt i krismöte.

Den sparkade rektorn Staffan Hörnberg kallade i ett öppet brev på Facebook Skolinspektionens beslut för "respektlöst". Han anser att misshandeln med strykjärn hanterats väl och att skolan utsatts för en "förföljelse som saknar motstycke".

Samtidigt står det klart att det politiska stödet för de tre riksinternatens – Lundsberg, Grennaskolan och Sigtunaskolan – särställning är kraftigt försvagat. Grundtanken och huvuduppgiften var att ordna skolgång för elever vars föräldrar befinner sig i utlandet. För det får skolorna ett särskilt statsbidrag på 138 000 kronor per utlandssvensk elev och år. Men enligt Skolverkets statistik var inte ens var femte elev på riksinternaten utlandssvensk förra läsåret.

Riksinternaten har spelat ut sin roll, anser Socialdemokraterna.

– Samhällets ersättning bör vara likvärdig oavsett vilken typ av skola man väljer. Det bör vara utbildningen som är avgörande, inte historiska skäl, säger partiets skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan.

Mycket lutar nu åt att särställningen avskaffas. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har upprepade gånger ifrågasatt reglerna och inom kort väntas ett förslag från utbildningsdepartementet med utgångspunkt i att de tre skolorna ska jämställas med vanliga friskolor. Moderaterna är inne på samma linje, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna vill avvakta utredningen.

Lundsbergs styrelse har överklagat Skolinspektionens beslut att stänga skolan. Avgörandet ligger nu hos Förvaltningsrätten i Göteborg.

Rätten kommer skyndsamt att pröva begäran från Lundsbergs skola.
– De vill att det här verksamhetsförbudet tills vidare inte ska gälla. Det kommer vi att pröva så snart vi kan. Vår planering är att kunna ta ställning i början av nästa vecka, säger chefsrådman Olle Holmstedt vid förvaltningsrätten i Göteborg.
Vid prövningen tar rätten hänsyn till flera faktorer.
– Vi tittar på hur sannolikt det är att överklagandet vid en slutlig prövning kommer att bifallas och tar också hänsyn till eventuella skadeverkningar för enskild, säger Olle Holmstedt.

När den nya betygsskalan A-F infördes fanns det grund att tro att det genomsnittliga meritvärdet skulle sjunka. Men nu visar preliminär statistik från Skolverket att det istället har ökat.

I våras fick niondeklassarna för första gången slutbetyg enligt den nya betygsskalan A-F.

Kriterierna för att få ett A är högre ställda än för det gamla toppbetyget MVG. Dessutom har möjligheten att kompensera mellan betygsstegen tagits bort med det nya systemet, med dagens system måste alla mål för betyget C vara uppfyllt för att eleven ska få C. 

Detta sammanlagt har talat för att det nationella genomsnittliga meritvärdet skulle sjunka i år. Men nu visar preliminär statistik från Skolverket att det genomsnittliga meritvärdet har ökat med drygt en poäng från 211,4 förra året till 212,7 i år.

– Jag är förvånad, jag hade nog förväntat mig att meritvärdet skulle sjunka. Vid tidigare förändringar av betygsskalan har vi sett att betygen först sjunkit något, för att sedan öka något, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Lärarnas tidning.

Hon tror att det stabila meritvärdet till stor del beror på att lärarna har kämpat hårt för att sätta sig in i det nya systemet.

Skolverkets statistik visar också att andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet är oförändrad sedan förra året. För första gången sedan 2007 minskar inte andelen behöriga elever.

– Det är bra att nedgången avstannat men det gör det inte mindre allvarligt. Det är oacceptabelt att nästan 12.000 elever gick ut grundskolan i våras utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Det är väldigt många unga människor, säger Anna Ekström.

...före detta presschef på Lärarförbundet, som nu blivit ny vd på Friskolornas Riksförbund.

Har du bytt sida?

– Visst skulle man i någon mening kunna betrakta det som andra sidan, men jag ser det inte så. Som branschförbund förhandlar vi inte om löner och villkor. Vi bedriver utveckling av skolan och hjälper friskolorna att sköta sin verksamhet på ett bra sätt. Där har vi snarast ett gemensamt uppdrag med fackförbunden.

Vad blir din uppgift som vd?

– En del är att leda det interna arbetet på kansliet, ge service till våra medlemmar, bevaka frågor och vara remissinstans. Men vi ska också driva opinion i de frågor som vi tycker är viktiga.

Vilka frågor är det?

– Den viktigaste är att beskriva hur friskolesektorn faktiskt ser ut och att framhålla vikten av att det finns en reell valfrihet i skolan, för det vet vi att elever och föräldrar vill ha. Det finns mycket desinformation om friskolor i medierna i dag.

Som vad då?

– Dels att friskolorna gör väldigt stora vinster, dels att vi är en bransch i kris. Det är en svårbegriplig och ologisk debatt som förs i medierna i stort och även i Lärarnas tidning. Det är väldigt konstigt att anklaga friskolorna för att göra vissa överskott när det går bra och samtidigt kritisera dem för underskott när elevantalet sjunker. Hur ska branschen kunna ha en buffert när det går dåligt om man inte får göra ett överskott när det går bra?

Hur ska ni ändra på mediebilden?

– Genom att lyfta fram de goda exempel som finns. Visst finns det problem i vissa friskolor, men eleverna är generellt väldigt nöjda och vi har en bra tillströmning. Riktat till Lärarnas tidnings läsare vill jag säga att jag önskar att fler skapar sig en egen bild av hur det faktiskt ser ut i friskolorna.