Åsa Lundholm vill att rektorerna ger lärarna läsvårdsbidrag

Efter broar, tunnlar och skrapor har turen kommit till skolan. Malmös starka kvinna Katrin Stjernfeldt Jammeh vill bygga ihop staden socialt.

Lärarförbundet och Kyrkomusikernas Riksförbund kommenterar här reportaget ”Kyrkomusiker vill ta plats” i Lärarnas tidning nummer 13, 2013.

En kyrkomusiker är dubbelansluten till Lärarförbundet och Kyrkomusikernas Riksförbund (KMR). Medlemmens vardagliga kontaktyta är KMR:s stiftsombud, som är utsedda som fackliga förtroendemän av Lärarförbundet. En enskild medlem uppfattar knappast de organisatoriska detaljerna. Men, och det är viktigt: det fackliga stödet kan inte delas upp!

• De aktuella medlemmarna får både Lärarnas Tidning och Kyrkomusikernas Tidning (KMT). Detta innebär att kyrkomusikerfrågorna läggs i KMT. Man kan då tolka det som att exempelvis Lärarnas Tidning inte är så relevant. Men det är just det faktum att Lärarnas Tidning inte lyfter fram kyrkomusikerfrågorna specifikt som gör att KMT kan göra det! Utan samverkan ingen KMT i nuvarande form.
• De framgångar för det fackliga arbetet som medlemmen vittnar om bygger på samspelet mellan förbunden. Även om det är begripligt att den enskilde medlemmen inte alltid ser de bakomliggande insatserna, så bärs dessa av en kompetent stab av Lärarförbundets ombudsmän, jurister, statistiker med flera. Samt en uthållighet över tid som bara ett stor facklig organisation kan erbjuda.

Tidigast i början av nästa vecka beslutar Skolinspektionen om den ska överklaga förvaltningsrättens beslut att öppna Lundsberg.

Förvaltningsrätten i Stockholm meddelade i dag att man tillfälligt upphäver Skolinspektionens beslut att stänga internatskolan Lundsberg. Skolan uppger på sin webbsajt att undervisningen ska återupptas redan på måndag.

Ett tungt vägande skäl till att Skolinspektionen beslutade att stänga Lundsberg var att de ansåg att huvudmannen för en internatskola ansvarar för att förebygga kränkande behandling inte bara på skolan utan även på internatet, det vill säga där eleverna bor.

Förvaltningsrätten anser dock att det är oklart om internatverksamheten vid Lundsberg står under tillsyn av Skolinspektionen. Därför hävdar de att utgången i målet är oviss och upphäver Skolinspektionens beslut tills  domen faller, vilken enligt förvaltningsrätten kommer att ske ”inom en ganska snar framtid”.

Det är ännu inte klart om beslutet kommer att överklagas.

– Vi kommer nu att analysera förvaltningsrättens beslut och ta ställning till om vi ska överklaga detta eller invänta förvaltningsrättens slutliga ställningstagande, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen.

Skolinspektionen räknar med att meddela detta tidigast på tisdag nästa vecka.

Moderaterna presenterar nu ett förslag om betyg redan från årskurs 3 inför moderatstämman i oktober.

Statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade i dag den moderata partistyrelsens förslag till moderatstämman i oktober. Där ska bland annat antas ett nytt handlingsprogram och en ny Europaplattform.

Partistyrelsen lägger också fram en kunskapsstrategi, där ett förslag är att införa betyg från årskurs 3.

– Vi delar inte uppfattningen att det är bra för de elever som det går dåligt för i skolan att man inte låtsas om det, säger Fredrik Reinfeldt.

För att vända sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna föreslår Lärarförbundet reformer på sammanlagt tolv miljarder kronor.

Det är ingen omöjlig uppgift att vända den negativa utvecklingen i skolan, lösningen handlar om att satsa på skickliga och engagerade lärare. Det skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Hon föreslår därför skolreformer på sammanlagt tolv miljarder kronor i anslutning till höstens budget, som framför allt bör läggas på fyra prioriterade områden:

1. Ett engångslyft av lärarnas löner. Staten bör avsätta fem miljarder till ett engångslyft av lärarnas löner för att kompensera en del av den relativlöneförsämring som drabbade lärarna under 1970- och 1980-talen, när skolan var statlig.
2. En fördubbling av antalet karriärtjänster för lärare. Lärarförbundet föreslår en dubblering antalet karriärtjänster, från 10 000 till 20 000, samt att även förskolan, fritidshemmen och vuxenutbildningen ingår i karriärreformen. Kostnaden beräknas till 1 miljard.
3. Ersättning för karriärlärarnas uppdrag. Enligt Lärarförbundet har de flesta förstelärare och lektorer fått nya arbetsuppgifter utan att andra har tagits bort. Därför anser de att skolorna måste anställa fler lärare för att kompensera för detta. Detta skulle kosta tre miljarder.
4. Bygg ut Lärarlyftet. Lärarförbundet föreslår att Lärarlyftet och Förskolelyftet slås ihop, permanentas och byggs ut till ett kompetenscentrum för lärare. Detta ska till skillnad från dagens Lärarlyft även kunna användas för kompetensutveckling av befintliga lärare och inte enbart till behörighetskomplettering. Notan för detta hamnar på drygt tre miljarder.

Eva-Lis Sirén betonar i debattartikeln att den totala kostnaden på 12 miljarder kronor inte är större än kostnaden för det femte jobbskatteavdraget som regeringen föreslagit.

När yrkesprogrammen på gymnasiet förlängdes med ett år på 1990-talet var förhoppningen att den bredare utbildningen skulle skydda mot arbetslöshet. Istället blev det tvärt om, visar en ny studie.

Med arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet som motiv förlängdes de yrkesinriktade linjerna på gymnasiet från två till tre år i början på 1990-talet.

Forskaren Caroline Hall vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning, har undersökt vad som hände med de elever som gick på yrkesprogrammen under den försöksperiod i slutet på 1980-talet då de två- och treåriga programmen löpte parallellt.

Hennes forskning visar att de som gick en treårig yrkeslinje inte har klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje. Bland de elever som hade låga betyg från grundskolan ökade risken för arbetslöshet som vuxen om de hade gått den längre utbildningen.

– Det kan tyckas förvånande att en längre och mer generell utbildning ökade risken för arbetslöshet. Vi vet dock sedan tidigare att just elever med låga grundskolebetyg oftare hoppade av när yrkeslinjerna blev längre. Det är troligen därför jag ser att risken för arbetslöshet ökar, säger Caroline Hall i ett uttalande.

I en artikel i SvD poängterar hon att studien inte säger något om utfallet om en tvåårig utbildning skulle införas idag.

81 procent av lärarna i Stockholms stad överväger att sluta och nästan 90 procent anser att yrkets status försämrats de senaste åren. Det visar en undersökning som Socialdemokraterna har gjort.

1600 lärare anställda i Stockholms stad har fått svara på frågor om sin bild av yrket och skolan i stort. Undersökningen är gjord av Socialdemokraterna och resultatet ger en dyster bild av skolans utveckling de senaste åren. Bland annat anser 88 procent av lärarna att läraryrkets status har försämrats under senare år.

Undersökningen visar också att 81 procent av lärarna någon eller flera gånger har funderat på att sluta som lärare i Stockholms stad. Och en majoritet menar att utvecklingen i skolan är på väg åt fel håll.

Socialdemokraterna anser att resultatet av undersökningen är alarmerande och vill, för att bryta utvecklingen, satsa en miljard mer än alliansen på skolan i Stockholm till och med 2015.

De extra resurserna är tänkta att gå till bland annat ökad lärartäthet, mindre klasser i lågstadiet och sommarskola till högstadieelever som har svårt att nå målen i något ämne.

Skolan har startat igen på Lundsberg. Samtidigt överklagar Skolinspektionen beslutet att öppna den igen.

Skolinspektionen överklagade på måndagen förvaltningsrättens beslut att häva stängningen av skolan. Även internatet måste ingå i inspektionens tillsyn, resonerar myndigheten. Inspektionen vänder sig också mot rättens bedömning att skolverksamheten kan återupptas utan risk för elevernas säkerhet. Tvärtom finns det en allvarlig risk, hävdas det.

Eleven Constacia Linden går andra året på gymnasiet, och bor på samma elevhem som de två pojkar som brändes med ett strykjärn under en så kallad nollning.

Hon tycker att Lundsberg är den bästa skola som finns, men är också kritisk till vad som hänt.

– Man frågar sig hur någon ens kan komma på tanken att bränna någon annan. Vi har långt kvar att gå, säger hon.

Flera möten hölls i söndags med elever och föräldrar för att diskutera hur liknande händelser kan undvikas.

– Vi elever ska vara mer delaktiga i vad som händer. Vi har fått flera enkäter att svara på, säger eleven Carolina Tuula.

Även under måndagen fortsatte eleverna diskutera händelserna, men få vill prata med pressen. Skolans elevråd vill heller inte ge någon kommentar. Nio elever misstänks av polisen för inblandning i strykjärnshändelsen.

– De utreds fortfarande av styrelsen. Några går kvar på skolan, andra gör det inte, säger internatchef Björn Söderman.

Varken han eller styrelseordförande Helena L'Estrade vill uttala sig om vad eleverna utreds för.

– Vi håller fortfarande på, efter två dygn, att sätta oss in i arbetet. Det tar tid att åstadkomma en förändring, säger L'Estrade.

Av skolans 170 elever är det sju som inte kommit tillbaka efter stängningen, enligt Söderman. Tillförordnade rektorn Ann Kabo har avböjt att kommentera.

Var fjärde lärare kommer att gå i pension de närmsta tio åren. Kommunerna behöver rekrytera 80 000 lärare för att täcka upp för pensionsavgångarna. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet.

Karta: Lotta Holmström, SVT Pejl (klicka för fullskärm)

Inom tio år kommer en av fyra lärare gå i pension. Bland vissa lärarkategorier är det så många som varannan. Det gäller exempelvis speciallärare och lärare i yrkesämnen. För att kompensera skulle kommunerna behöva rekrytera 80 000 lärare fram till 2020.

Denna siffra utgår ifrån kommunernas egen bedömning av lärarbristen orsakad av kommande pensionsavgångar. Och den är nästan dubbelt så hög som Statistiska centralbyråns, som tidigare har räknat med ett underskott på 43 000 lärare 2020.

– Att Sverige står inför en nationell lärarkris börjar stå klart för de flesta. Med stora pensionsavgångar och alltför litet intresse för lärarutbildningen riskerar lärarkrisen att fördjupas. Om fler ska söka sig till lärarutbildningen måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. 

Den mest akuta lärarbristen finns enligt Lärarförbundets rapport bland annat i Stockholm, Gotland, Falun och Luleå. 

Elevernas bakgrund avgör allt mer om de kommer att lyckas med sina studier i grund- och gymnasieskolan. Det visar en ny studie från Lärarnas Riksförbund.

Landets kommuner misslyckas med det kompensatoriska uppdraget, det vill säga att elevers sociala bakgrund ska påverka studieresultaten i så liten utsträckning som möjligt. Det hävdar Lärarnas Riksförbund, som i en ny rapport slår fast att utvecklingen går åt fel håll. 
Förutom att elevernas bakgrund har fått ökad betydelse för elevernas studieprestationer så visar rapporten även att andelen elever som inte påbörjar gymnasiestudier har ökatoch att elever med utomnordisk bakgrund har en allt större andel lågutbildade föräldrar.

– Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att alla elever även i praktiken ska omfattas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till just utsatta elever och bland annat nya elever med utländsk bakgrund, säger Bo Jansson ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Skolinspektionen vill att Lärarnas Ansvarsnämnd drar in legitimationen för en lärare som dömts för barnpornografibrott.

Sedan 2011 ska domstolarna underrätta Skolinspektionen när en lärare eller förskollärare dömts för ett allvarligt brott. Detta för att ge Skolinspektionen underlag för anmälningar till Lärarnas ansvarsnämnd.

I juni tillämpades regeln för första gången då Skolinspektionen mottog en dom från en hovrätt i södra Sverige.

Fallet gäller en legitimerad lärare som dömts för barnpornografibrott och sexuellt ofredande mot en tidigare elev.

Skolinspektionen yrkar nu att Lärarnas Ansvarsnämnd återkallar den dömda lärarens legitimation, trots att de gärningar läraren dömts för inträffade innan legitimationen utfärdades.

Många lärare kan ha fått behörighet i ämnen de saknar utbildning i. Merparten av de som överklagat Skolverkets beslut om legitimation anser att de felaktigt har blivit behöriga i ett eller flera ämnen, uppger Dagens Nyheter.

2700 lärare har överklagat Skolverkets beslut om legitimation till Förvaltningsrätten. Tvärtemot vad man kan tro gäller de flesta ärenden inte lärare som har nekats legitimation eller behörighet i något ämne.

– Det är betydligt vanligare att de blir behöriga i ämnen som de inte har studerat än att de blir nekade legitimation trots utbildning, säger Allan Johansson vid Förvaltningsrätten i Stockholm till Dagens Nyheter.

Problemet är att ett gynnande beslut inte får överklagas. Därför kan en domstol inte ta bort en lärares behörighet i ett ämne, även om läraren själv vill det och det är uppenbart att Skolverkets beslut var felaktigt.

Förvaltningsrätten i Stockholm har ännu inte bestämt sig för hur de ska hantera dessa överklaganden. Ett alternativ kan enligt Allan Johansson vara att skicka tillbaka ärendena till Skolverket för förnyad prövning.

Från och med den 1 oktober i år ska de nationella kursproven användas som stöd för bedömning och betygssättning även på komvux.

Tidigare har det varit frivilligt för de kommunala vuxenutbildningarna att använda nationella prov på den gymnasiala nivån. Men från och med höstterminen 2013 blir det alltså obligatoriskt även på komvux, i ämnena matematik, engelska, svenska samt svenska som andraspråk. Syftet med reformen är att göra betygssättningen mer likvärdig.

Det kommer däremot inte bli några bestämda provdatum på samma sätt som för gymnasieskolan, utan de nationella proven kommer att kunna användas under hela läsåret.

För att förbättra skolresultaten för nyanlända elever i årskurs 1-5 föreslår regeringen att de ska få läsa dubbelt så mycket svenska från och med nästa läsår.

I höst får nyanlända elever i årskurs 6-9 fler lektioner i svenska under sina fyra första terminer. Nu föreslår regeringen att satsningen även ska omfatta elever i årskurs 1-5. Kostnaden beräknas till totalt 225 miljoner kronor och är en del av regeringens kommande budgetproposition.

Reformen innebär tre timmar extra svenskundervisning i veckan för nyanlända elever i grundskolans alla årskurser från och med hösten 2014.

– Svenska är helt centralt för att nyanlända elever ska lyckas i skolan och genom att ge extra undervisning ges fler chansen att snabbare nå kunskapsmålen, sa integrationsminister Erik Ullenhag vid en presskonferens på onsdagen.

Regeringen föreslår förlängd skolplikt för elever som inte når målen i grundskolan. Specialpedagogen Marie Gladh är dock skeptisk. – För hemmasittare med utmattningssyndrom skulle det vara ett straff att utsättas för ännu ett år i skolan.

Regeringen vill förlänga skolplikten upp till ett år för de elever som inte når målen i tillräckligt många ämnen för att bli behöriga till gymnasiet. En utredare ska nu lämna förslag på hur en sådan lagförändring ska kunna se ut.

För elever som bara behöver mindre kompletteringar ska det räcka med sommarskola, för övriga kan förslaget innebära förlängd skolplikt på upp emot ett år.

– Den grupp som har absolut störst risk för arbetslöshet och svårt att hitta fotfäste i samhället är de som inte når målen i nian. Vi måste göra mer för att fler ska nå de målen, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ekot.

Marie Gladh är specialpedagog på Årstaskolan i Stockholm. Hon sågar Jan Björklunds förslag.

– Bland de elever som vi kallar hemmasittare är det många som har rena utmattningssyndrom. För dem skulle det vara ett straff att utsättas för ännu ett år i skolan.

Hon instämmer i att det finns elever i grundskolan som bara behöver mer tid för att nå målen, men menar att dessa är i minoritet.

– Och för dem finns det redan frivilliga former av extraundervisning, exempelvis sommarskola. De flesta har en annan problematik som vi inte löser på detta sätt.

Marie Gladh hävdar att dessa elever ofta är kända av skolan sen tidigare och att det snarare är skolans bemötande som behöver förändras.

– Vi har dragit ned väldigt mycket på specialundervisningen sen 1970-talet. Jag tror att resurserna i stället för ett extra skolår bör satsas på fler speciallärare och specialpedagoger som kan möta dessa elever på ett bra sätt och på ett tidigt stadium.

Om förslaget blir verklighet kommer det att beröra ungefär 12 procent, drygt 10 000, av eleverna i varje årskull.

Kostnaden per elev i gymnasiet har ökat de sista åren. Mest kostar gymnasieeleverna i Jämtlands län.

Den genomsnittliga kostnaden för en elev i gymnasieskolan var 103.900 kronor förra året, vilket är en ökning med tre procent jämfört med året innan. Det visar färska siffror från Skolverket.

Allra mest kostade eleverna i kommunala gymnasieskolor i Jämtlands län, i genomsnitt 133.900 kronor, vilket är nästan 40.000 kronor mer än vad en genomsnittlig elev i en kommunal gymnasieskola i Östergötland kostade förra året.

En elev i Jämtland kostar mer inom alla områden än en elev i Östergötland, men störst är skillnaden för elevhälsan. Där kostar en elev i Jämtland nästan dubbelt så mycket som en elev i Östergötland.  
 

Den bonus som var tänkt att stimulera invandrare att lära sig svenska snabbare avskaffas. Det föreslår regeringen i höstbudgeten. – Det är på tiden, säger miljöpartiets integrationspolitiske talesman Mehmet Kaplan.

Tanken med sfi-bonusen var att stimulera dem som läser svenska för invandrare (sfi) att snabbare lära sig svenska. Bonusen, som är på mellan 6.000 och 12.000 kronor, har kritiserats för att gynna elever med studievana från sitt hemland, medan analfabeter eller elever med bristande skolgång missgynnas. Systemet kritiserades även för att utmåla sfi-elever som omotiverade.

Men när bonusen nu avskaffas så är det med argumentet att den inte har haft avsedd effekt.

– När vi har utvärderat den genom Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar det sig att den har begränsade effekter, säger integrationsminister Erik Ullenhag till TT.

Sfi-bonusen infördes fullt ut 2010 innan utvärderingen var klar.

– Vi hade en ganska stor problematik med att för få började och slutförde sfi. Nu är det betydligt fler, säger Erik Ullenhag.

Miljöpartiet välkomnar regeringens beslut att avskaffa bonusen.

– Det är på tiden. Vi har flera gånger sagt att en bonus inte funkar. Flera utredningar visar det. Snarare spär det på fördomar om att sfi-studenter är lata och omotiverade, säger partiets integrationspolitiske talesman Mehmet Kaplan till TT.

De som redan studerar sfi har dock fortfarande möjlighet att få bonus eftersom den avskaffas först vid halvårsskiftet 2014.

Regeringen vill lagstifta om rätten till Komvuxutbildning för alla som vill läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolan.

Regeringen anser att individens möjligheter att gå vidare till högre studier beöver öka.

Vissa kommuner erbjuder redan i dag möjligheten att läsa in högskolebehörighet till alla som till exempel hoppat av gymnasiet av olika skäl, men de har ingen skyldighet att göra det.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund kommer kommunerna att få höjda statsbidrag för att genomföra reformen. Regeringen förhandlar med Sveriges Kommuner och Landsting om frågan och presenterar därefter lagförslag som kan börja gälla från januari 2017.