Lärarbrist måste botas

I dagarna samlas ombuden för Lärarförbundets alla studerandemedlemmar.

Nya politiska mål ska tas fram och ett av de stora diskussionsämnena kommer att vara vem som ska ta ansvar för framtidens Sverige.

Stolarna på många läro­säten gapar fortfarande tomma på utbildningar där arbetsmarknadsbehovet är som störst. Trots att det råder en tydlig politisk enighet om att vi måste prioritera lärar­utbildningen, och att kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, lyser de konkreta ansträngningarna med sin frånvaro.

En av fem lärare lämnar läraryrket under en femårs­period. Lägg därtill en orimlig arbetsbelastning som lett till ett ökat antal anmälningar till Arbetsmiljöverket. Sverige möter en nationell lärarkris och politikerna sitter stilla i båten trots de höga vågor som sköljer över dem.

Ny statistik visar att en av sex studenter hoppar av lärarutbildningen under den första terminen. Lärarförbundet ­Student kan se två huvud­orsaker:

• När lärarutbildningen, på grund av lågt söktryck, blir ett andrahandsval saknas den riktiga ambitionen att bli lärare.
• Lärarutbildningarna möter inte i tillräckligt stor utsträckning studenternas förväntningar.

Lärarnas löner måste upp för att höja yrkets status och stärka söktrycket till lärar­utbildningen. Vi har kunnat konstatera att studenter huvud­sakligen inte är missnöjda med nivån på studierna, däremot måste yrkesidentifikationen stärkas. Avsaknaden av didaktik och kopplingen mellan teori och praktik är alltför svag och den verksamhetsförlagda utbildningen måste blir mer kvalitativ och likvärdig.

Lärarförbundet student menar att staten och hög­skolorna tillsammans måste:

• Med ökade anslag till forskning och öronmärkning av resurser stärka lärarutbildningarnas status på högskolorna.
• Ta ansvar för en dimensionering av lärarutbildningarna.
• Stärka kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningarna.

Politikerna måste satsa på lärarutbildningarna och våra högskolor måste prioritera rätt. Lärarutbildningarna är våra största högskoleutbildningar, det måste synas. Med mer verksamhetsnära forskning kan innehållet i utbildningarna stärkas och statusen på utbildningen öka.

Staten och högskolorna måste också upprätta en plan för hur lärarutbildningarna ska dimensioneras. Vi har ­stora luckor på arbetsmarknaden som måste fyllas. Studenterna på utbildningar mot exempelvis tekniska och naturvetenskapliga ämnen måste bli fler, och intresserade studenter får aldrig förloras för att utbildningarna inte startar. Hög­skolorna måste samarbeta i större utsträckning än vad de hittills gjort.

Som företrädare för Sveriges lärarstudenter vore det lätt att drabbas av panik. Men vi har lyckats påbörja en förändring. Lärarförbundet Student har påverkat regeringen till att ändra prövningen i introduktionsåret. Lärarutbildningen ska vara garanten för vår kunskap. Det är där vi ska lägga kvalitetshöjande insatser.

Fortfarande ser vi utmaningar. Om drygt sex år beräknas det saknas 43 000 lärare. Potentiella lärare måste lockas till utbildningen i dag för att stoppa en kommande kris. Annars väntar stora bekymmer och Sverige riskerar att kantra. Nu måste staten och högskolorna ta sitt ansvar.