Förskollärarna på förskolan Slöjdaren i Umeå mådde dåligt i flera år av sin arbetsplats. Men ingenting hände.
Personalen på Slöjdaren i Sävar utanför Umeå fick oförklarliga utslag på huden, hetta i ansiktet och hade svårt att andas — men bara när de var på jobbet. Flera tvingades stanna hemma. En blev sjukskriven i omgångar.
— Vi misstänkte att det måste ha med huset att göra och att det inte bara handlade om damm, säger Rosalie Bengtsson.
Men anmälningarna till fastighetskontoret ledde nästan aldrig någon vart. Till slut provborrade en firma i golvet, men glömde att fylla igen hålet. En ur personalen klev in i förrådet där borrningen gjorts och vacklade ut alldeles yr och med flammande röda kinder.
— Det var läskigt. Vi undrade hur vi och barnen påverkades av huset.
Till slut satte personalen ned foten och tog kontakt med huvudskyddsombudet.
— Det måste finnas någon gräns. Vi sa att vi inte kunde vara kvar, berättar Rosalie Bengtsson.
Under evakueringen kastade saneringsfirman för säkerhets skull massor av saker: böcker, spel, pussel, leksaker, idépärmar. I juni 2012 flyttade barn och personal tillbaka.
— I dag är det ingen som har besvär av lokalerna, berättar Rosalie Bengtsson.
Hur tycker ni att det här skötts av kommunen?
— Det var väldigt frustrerande att våra klagomål inte togs på allvar. Personalen kände sig misstrodd.
FörskolechefÅse Robertsson har också känt frustration.
— Det har varit jobbigt för mig också. Jag har ju inga medicinska eller byggtekniska kunskaper, men jag ansvarar för arbetsmiljön och för att barnen vistas i den här miljön.
— Och vi fick knappt något gensvar från fastighetskontoret när vi skickade in rapporter från våra skyddsronder.
Förskolechefen tror att fastighetskontoret har lärt sig en läxa av det som hände på Slöjdaren, med tanke på att tolv andra förskolor nu byggs om i Umeå.
— De har nog lärt sig att man ska lyssna mer på personalen. Att man ska vara lite mer på tå.