Det menar forskare på Högskolan i Gävle som studerat en högstadieskola från 60-talet som byggdes om för några år sedan.
— Eleverna behöver inte längre springa i korridorer mellan olika delar av skolan och det har blivit mindre trängsel och gruff, berättar Jan Grannäs, en av forskarna.
De långa raderna av klassrum längs mörka korridorer har ersatts av separata uppgångar med fyra klassrum i två plan. Tre klasser delar på uppgång och eleverna har merparten av sina lektioner, sina skåp, toaletter och ett eget uppehållsrum i uppgången.
Elever från andra klasser tillåts inte att vara där.
— Det blir tryggare för eleverna i en mindre grupp. Samtidigt kan de välja att träffa elever från andra klasser i huvudentrén eller cafeterian, säger Anneli Frelin, den andra forskaren bakom studien.
Lärarna har arbetsrum i samma uppgång som sina klasser och genom glasväggar har de uppsikt över eleverna även på raster. Arbetsrummen är dessutom placerade på olika sidor av huskroppen så att vissa har utsikt mot skolgården och andra mot vägen till idrottssalen.
— Man vill undvika obevakade hot spots där dåliga saker kan hända ostört, förklarar Anneli Frelin.
Men hur upplever eleverna det att vara ständigt iakttagna?
— Det är inga elever som har sagt något om det. Däremot har de pekat ut undanskymda platser till exempel kring skåpen som fortfarande upplevs som otrygga, säger Jan Grannäs.
Skolans planlösningbidrar till att skolpersonalen rör sig bland eleverna. Skolvärden, studievägledaren, skolsköterskan och rektorn har sina arbetsrum i anslutning till huvudentrén och personalrummet ligger så att personalen passerar genom gemensamma utrymmen på väg dit.
Å andra sidan blir personalen sällan störd i personalrummet eftersom skolvärden och studievägledaren har rum närmare entrén och fångar upp många av elevernas frågor.