En friskolechef som bestraffar en anställd som lämnat uppgifter till media ska kunna dömas till böter eller fängelse. Det föreslår en statlig utredning.
Anställda i kommunala skolor ska kunna kontakta medier och påtala brister i verksamheten utan att riskera att få sparken eller bli degraderade. Nu föreslår en statlig utredning att anställda i friskolor ska få i stort sett lika starkt så kallat meddelarskydd.
Syftet är att det ska bli lättare för personalen att slå larm om missförhållanden. Enligt förslaget ska det bli straffbart för friskolornas chefer att försöka ta reda på vilka anställda som har lämnat uppgifter till media. Det ska inte heller vara tillåtet att utsätta ”läckorna” för grövre repressalier. Med det avses till exempel avsked, uppsägning, utebliven löneförhöjning eller ändrade arbetsuppgifter.
Det är personal inom ”kärnverksamheten” som ska skyddas av den föreslagna lagen. För skolans del handlar det enligt utredaren Margareta Åberg om personalen ”på golvet” som finns där eleverna finns, inte anställda med rent administrativa arbetsuppgifter på exempelvis lönekontoret.
Inte heller personal i ledande ställning skulle omfattas av det förstärkta meddelarskyddet. Med ledande ställning avses personer i bolagsledningen som vd, vice vd och styrelseledamöter. Rektorer skulle med andra ord få ett stärkt meddelarskydd såvida de inte också tillhör bolagsledningen i friskoleföretaget.
Det förstärkta meddelarskyddet skulle även omfatta inhyrd personal som då även skyddas mot efterforskning och repressalier från bemanningsföretagets sida.
Stärkt meddelarskydd för privatanställda har föreslagits tidigare i olika utredningar men kritiken från remissinstanserna har varit hård och förslagen har lagts på is. Frågan är om det kommer att gå bättre den här gången? Justitieminister Beatrice Ask menar att det aktuella förslaget skiljer sig från de tidigare eftersom det är begränsat till områdena vård, skola och omsorg och inte gäller privatanställda i stort.
– Det här förslaget gapar inte efter lika mycket. Ibland är det bättre att föreslå något som är någorlunda enkelt att genomföra. Går man för långt så blir det kanske ingenting, säger hon.
I utredningen kan man också läsa att det finns särskilt goda skäl att införa meddelarskydd och på så sätt öka insynen i just vård, skola och omsorg. Verksamheten är till stor del skattefinansierad och vårdtagare och elever befinner sig i en stark beroendeställning till dem som driver verksamheten och har svårt att göra sina röster hörda. Därför finns det skäl att underlätta för de anställda att slå larm när det behövs.
Förutom anställda inom skolan så omfattar den föreslagna lagen också privatanställda inom skattefinansierad vård och omsorg.
Utredaren föreslår att lagen ska träda ikraft först i juli 2015 så att arbetsmarknadens parter ska hinna anpassa sig.