Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.
Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagogutbildningar.
Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.
– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Till exempel får fritidspedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.
För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).
Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får legitimation i de skolämnen som ingår i examen.
För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får lärarlegitimation i de skolämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritidspedagogerna, säger Ewy Dahlin, ordförande i ämnesrådet.
Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.
– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.
Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att undervisa i det ämnet?
– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.
Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.
– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.
– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.