Hallå där Per Kornhall, skolstrateg i Upplands Väsby kommun, som tillsammans med tio andra medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp lämnat över ett förslag till regeringen för att öka antalet lärare i NO-ämnen och matematik på högstadiet. Bland annat föreslås en ettårig betald lärarutbildning för disputerade naturvetare.
Vad är problemet med att locka lärare till de här ämnena?
– Det sorgliga är att det här är ämnen som är fantastiskt roliga att lära ut. Många ungdomar skulle också gärna bli lärare. Men det har misskötts och det krävs kraftfulla åtgärder.
Ert förslag har bemötts från fackligt håll bland annat med att det inte är nog, på grund av dåliga arbetsförhållanden på högstadiet samt att inte tillräckligt många kommuner ännu inrättat lektorstjänster. Vad säger du om det?
– Vårt förslag är bredare än så. Jag inser att man inte kommer att fylla behovet genom att disputerade får en kortare betald utbildning, det möter bara behovet lite grand. Staten behöver skicka en väldigt tydlig signal till ungdomar att det är ett viktigt arbete att bli lärare, så att fler väljer det i första hand.
Ni föreslår att de disputerade naturvetarna ska få betalt under lärarutbildningen. Vilken lönenivå handlar det om?
– Ungefär motsvarande en doktorandlön, alltså en bra bit under en riktig lärarlön.
Ett annat förslag är en översyn av lärarutbildningen per ämne. Varför är det så viktigt?
– Därför att man inte har gjort det. Det är hemskt när man ser Skolverkets siffror som visar hur låg andel som är behöriga i varje ämne. Det är inte särskilt svårt att förutsäga hur många lärare man behöver framöver i varje ämne. Med kravet på legitimation blir det än viktigare att dimensionera utbildningarna rätt, men för att kunna göra det måste man ha en bild av hur det ser ut.
Lotta Holmström