De romska elevernas situation i skolan är nedslående. Det slår Skolverket fast efter att ha analyserat en enkät som rektorer och förskolechefer i fem kommuner svarat på. Det är samma kommuner som utsetts till pilotkommuner för romsk inkludering.
Svaren från enkätundersökningen visar bland annat att många skolor saknar förutsättningar för modersmålsundervisning. Enligt Skolverket lever skolorna heller inte upp till kraven i läroplanen, Lgr11, där det anges att skolan ska ansvara för att eleverna får kunskaper om den romska minoritetens kultur, språk och historia.
Enkäten skickades till 886 skolledare, men endast 345 svarade på den – trots att skolledarna är skyldiga att svara på Skolverkets frågor.
Det var för två år sedan som regeringen beslutade om en strategi för romsk inkludering fram till år 2032. Det övergripande målet är att fler romer ska gå ut skolan och få jobb.
Som ett led i denna strategi utsågs initialt fem pilotkommuner som ska arbeta särskilt med att förbättra situationen för romer: Göteborg, Helsingborg, Malmö, Luleå och Linköping.
Verksamheten ska pågå till 2015, och förhoppningen är att den ska resultera i goda exempel som andra kommuner sedan kan ta efter.
Bland annat har kommunerna anställt romska brobyggare, det vill säga personer med romsk språk- och kulturkompetens som ska fungera som en slags länk mellan enskilda och offentlig verksamhet. Den verksamheten har visat på bra och konkreta resultat, enligt en tidigare rapport från Skolverket.
I år och nästa år avsätter regeringen sammanlagt 33 miljoner för romsk inkludering.
Förutom skola och utbildning prioriteras också områden som hälsa, arbete och social omsorg.
Pontus Ohlin