70 procent av de kommunala skolledarna anser att de har sämre ekonomiska förutsättningar idag än när de tillträdde sin tjänst. Det visar en enkätundersökning som Lärarförbundet har genomfört.
Bland skolledare på friskolor är det 55 procent som anser att de ekonomiska förutsättningarna försämrats under deras tid som skolledare. 18 procent av dem tycker däremot att förutsättningarna förbättrats, att jämföra med sju procent av skolledarna i kommunala skolor.
– Bristen på pengar drabbar i slutändan eleverna. Behoven är större än resurserna, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén till Dagens Nyheter.
Samtidigt visar en genomgång som tidningen har gjort att kostnaderna för skolverksamheten har ökat. En merpart av de tillskjutna pengarna till grundskolan har gått till att höja lärarlönerna.
Frågan ställdes i en enkät till 4 987 medlemmar i Lärarförbundet som är skolledare inom grund- och gymnnasieskolan. En knapp femtedel av de tillfrågade skolledarna arbetar på fristående skolor, resten på kommunala. Enkäten fick 2 720 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent.
Lotta Holmström