I Hallstavik finns första snilleblixtskolan.
— Det är en mutter i vägen.
— Vi får ta en sådan där mutteröppnare, säger Nora Lidén och går till verktygslådan.
Bänkar och golv i klassrummet på Hallsta skola, F–6, i Hallstavik är belamrade med halvt isärplockade kameror, fjärrkontroller, batterier och en gammal stereo. Efter att eleverna plockat isär prylarna ska de använda så många delar som möjligt och sätta ihop dem till något nytt.
— Jag ska göra en robot, säger Navin Mohamad och hjälper klasskompisen Simon Ericsson att lätta på en motsträvig skruv.
Sedan Hallsta skola blev certifierad Snilleblixtskola är det så här teknikundervisningen går till. Utifrån 30 olika teman får klasserna uppdrag som passar deras årskurs.
Femteklassarna, som just nu jobbar med Arkimedes princip, har fått i uppgift att fundera ut hur de ska ta sig från en öde ö.
— De har vissa förutsättningar som tillgång till yxa och kniv, utifrån dem ska de tillsammans komma på en idé som skulle fungera i verkligheten. Det är så häftiga processer i gång i min klass just nu, säger Helen Karlsson, klassföreståndare för femmorna och en av skolans utbildade snilleblixtlärare.
Diskussionen i klassrummet är intensiv. Går det att använda ett par glasögon för att göra upp eld och flyter stockar utan att man gör dem ihåliga?
Det var i maj i år som Snilleblixtflaggan hissades på skolgården och Hallsta blev Sveriges första snilleblixtskola. Idén bakom är att väcka barns uppfinnarglädje och intresse för teknik.
— Min uppfattning är att teknikämnet är väldigt åsidosatt från årskurs ett till sex. Nu upplever jag att även de kolleger som inte är teknikutbildade tycker att det har blivit lättare att jobba med ämnet och att det dessutom blir jäkligt bra, säger Helen Karlsson.
Tillsammans med författaren och snilleblixtaktören Margareta Lindberg har skolan tagit fram ett material som täcker in all teknikundervisning och delar av ämnen som svenska och historia, i enlighet med läroplanen. För Margareta Lindberg har det varit viktigt att sätta in uppgifterna i ett sammanhang.
— Vi har byggt upp äventyr som man måste lära sig någonting för att kunna ta sig igenom, eleverna lär sig utan att det märks. Men det måste finnas en berättelse — det är det som gör att det blir roligt för barnen, säger Margareta Lindberg.
Beslutet att satsa på en certifiering har inneburit en del extraarbete för lärarna i Hallstavik. Som första snilleblixtskola har man jobbat intensivt med att ta fram ett material som följer en röd tråd, från förskoleklass till sjätte klass.
Tack vare arbetslagstid och elevfria dagar tycker Helen Karlsson ändå att det har gått förvånansvärt smärtfritt.
— Nu skördar vi frukterna av arbetet. De skolor som kommer efter oss har vårt underlag och behöver bara anpassa det till sitt arbetssätt, grovjobbet är gjort.
I år har Hallsta skola valt att koncentrera snilleblixtarbetet i stället för att väva in det i den dagliga undervisningen. Två veckor under hösten spräcker man schemat och låter eleverna gå upp helt i sina äventyr.
— De har längtat så länge efter de här veckorna. De är fullständigt i gasen nu, säger Helen Karlsson och ler stort.