Rektorer som inte tar tillräckligt ansvar för betygssättningen. Lärare som använder de nationella proven på ett felaktigt sätt. De 23 skolor där avvikelserna mellan elevers resultat på nationella prov och motsvarande betyg är som störst får hård kritik av Skolinspektionen.
Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen djupgranskat de 23 skolor där avvikelserna är som störst mellan elevers resultat på nationella prov och motsvarande betyg liksom mellan skolans ursprungsrättning och Skolinspektionens omrättning.
Såväl skolledning som lärare i de granskade skolorna får kritik.
Rektorerna saknar ofta kunskaper om hur lärarna arbetar med betyg och bedömning. De tar inte heller ansvar för skolans gemensamma arbete med analys och utvärdering i tillräcklig utsträckning. Exempelvis görs i 13 av skolorna ingen systematisk uppföljning och analys på skolnivå av relationen mellan resultat på nationella prov och betyg.
Enligt Skolverkets allmänna råd har rektor ett ansvar för att organisera ett sådant arbete.
Lärarna använderinte resultaten på de nationella proven för att säkerställa en likvärdig betygssättning i tillräcklig grad. Likvärdighet handlar här bland annat om att elevernas kunskaper ska bedömas utifrån samma måttstock, det vill säga de nationella kunskapskraven. Samma kunskaper ska ge samma betyg oavsett skola, lärare, kommun eller huvudman.
För att kunna säkerställa en likvärdig bedömning krävs att det finns en kännedom om de samlade resultaten på grupp- klass- och skolnivå. Det gäller såväl resultat på nationella prov som betygssättningen. Det krävs också att läraren känner till den egna skolan resultat i förhållande till andra skolor. Här brister det på de utvalda skolor, enlig Skolinspektionen.
Störst avvikelser finns i matematikämnet. Och det nästan uteslutande i riktningen att ämnesbetyget blir högre än provbetyget.
— Samtidigt ser vi i den här granskningen att hur lärarna resonerar kring betygssättning inte skiljer sig så mycket åt mellan matematik, engelska och svenska, säger Peter Ekborg, biträdande generaldirektör på Skolinspektionen.
Det betyder att avvikelserna borde se ungefär lika ut oavsett ämne. Men matematikämnet visar genomgående upp störst avvikelse på de 23 utvalda skolorna.
Matematiken sticker även ut på samma sätt när man tittar totalt på nationell nivå. Vad det kan bero på vet man inte.
— Något skumt är det, men exakt vad är svårt att sätt fingret på, säger Peter Ekborg.
För varje granskad skola har Skolinspektionen fattat ett beslut där man identifierat vissa utvecklingsområden. Skolorna ska återkomma till inspektionen under våren med en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit eller planerar att vidta utifrån kritiken.
Mats Thorén