Två av tre skolledare har fått allt mindre tid för det pedagogiska ledarskapet. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet.
Gabriella Pierrou Nyström, rektor och förskolechef på Fisksätraskolan i Nacka, har jobbat som rektor och förskolechef i sex år. Hon har hela tiden haft svårt att få tid för det pedagogiska uppdraget.
— Jag hade som idé när jag började som skolledare att vara ute mycket i verksamheten men jag har inte hunnit vara så bra som jag har önskat, säger hon.
Vad får det för konsekvenser?
— Att vi inte når den kvalitet vi önskar. Medarbetarna känner sig inte framgångsrika i sitt uppdrag och vi når inte alltid kunskapsmålen.
Undersökningen visar att skolledarna framför allt tyngs av fler administrativa uppdrag. Den största förändringen är att fler arbetsuppgifter flyttas från huvudmannen — kommun eller fristående skola — till enskilda skolor och förskolor. Det kan handla om allt från fastighetsfrågor till personalärenden och kvalitetsundersökningar som ska fyllas i och följas upp.
Även genomförande av regeringens reformer, som lärarlegitimationen och och ny läroplan, tar mycket tid i anspråk, enligt rapporten.
— Det är en jättebelastning, säger Gabriella Pierrou Nyström.
Lärarförbundet kräver nu att regeringen, kommuner och friskolor agerar.
— Den här undersökningen visar att skolledarna har en lika tuff situation som lärarna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till TT.
Förbundet vill att regeringen snarast tillsätter den utredning av skolledares arbetssituation som regeringen aviserade i senaste budgetpropositionen. Ett krav är att varje reform och nytt uppdrag från staten och huvudmannen ska matchas med resurser i tid och pengar.
Mats Thorén