— Lärarna måste definiera vilka grundläggande arbetsuppgifter och värderingar som tillhör lärarprofessionen. Det är nödvändigt om de vill upprätthålla yrkets status, säger han.
I sin forskning har han intresserat sig för hur skolor och lärare påverkas av marknadens växande inflytande. I intervjuer med gymnasielärare framkommer att många lärare upplever att stressen och arbetsbelastningen har ökat på grund av allt arbete med marknadsföring.
Arbetet att marknadsföra och profilera skolan ligger ofta på arbetslagen.
— Det kan leda till att arbetslagens arbete med att utveckla undervisningen naggas i kanten. En del av läraryrkets kärna riskerar då att gå förlorad, befarar Ulf Lundström.
I intervjuerna framkommer att en del lärare ser det som positivt och stimulerande att marknadsföra den egna verksamheten och att känna press från marknaden. Andra lärare gör det mer motvilligt och anser att det skadar läraryrket och skolan.
Ulf Lundström ser en fara i att olika värderingar inom ett yrke växer fram utan djupgående diskussioner inom professionen. Det handlar om grundläggande värderingar om hur skolan ska utformas och vad den är till för, menar han.
— En yrkesprofession kännetecknas av gemensamma värderingar om vad som är viktigt. Pressen att delta i olika marknadsaktiviteter inskränker också lärarnas handlingsfrihet och riskerar att försvaga läraryrkets autonomi ytterligare.
Om ”kunden” alltid har rätt, och om aktieägare och andra marknadsaktörer får inflytande så minskar lärarnas möjligheter att göra professionella avgöranden, enligt Ulf Lundström. Samtidigt kan marknadstrycket ha vissa positiva effekter.
— Ja, man tvingas ompröva invanda arbetssätt och det kan bidra till att få syn på sina egna styrkor och svagheter. Men jag tror att det negativa med ökad stress och arbetsbelastning överväger.
Ulf Lundström deltog i forskningsprojektet »Gymnasiet som marknad« och leder nu ett uppföljande projekt finansierat av Vetenskapsrådet som beräknas pågå till 2015.