Var fjärde gymnasielärare vittnar om att marknadsföring har ökat deras arbetsbörda.
Nästan alla (90 procent) anser att deras arbetsbelastning har ökat de senaste åren. En fjärdedel av de svarande uppger marknadsföring som en bidragande orsak till den ökade arbetsbördan.
Om en lärare får i uppgift att marknadsföra den egna skolan ska det arbetet rymmas inom den reglerade arbetstiden, betonar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
— Och då måste någon annan arbetsuppgift av motsvarande omfattning tas bort, säger han.
Att döma av Lärarförbundets undersökning är det lite si och så med den saken. Mathias Åström ser inte detta som något specifikt problem för just arbetsuppgiften marknadsföring.
— Det är ingen överdrift att påstå att de flesta lärare upplever att arbetsbelastningen har ökat de senaste åren därför att det har tillkommit fler och fler arbetsuppgifter. Marknadsföring är ett exempel på detta, säger han.
Det är också okänt hur mycket pengar skolorna lägger ner på marknadsföring, men det går att ge några exempel:
- År 2013 betalade hela utbildningssektorn 239 miljoner kronor för reklam i de medier som företaget TNS-SIFO mäter.
- Minst åtta gymnasieskolor i Gävleborgs län lade mellan 100 000 och 400 000 kronor vardera i marknadsföring 2013. För sju av dem innebär det en kraftig ökning jämfört med år 2007, enligt en granskning i tidningen Hela Hälsingland.
- Stockholms stads utbildningsförvaltning avsätter årligen cirka 15 miljoner kronor till marknadsföring och reklam.
Frågan är var gränsen går för hur mycket och vilken typ av marknadsföring som kan tillåtas ingå i en lärartjänst. Enligt Mathias Åström finns inget entydigt svar och han känner inte till något rättsfall där detta ställts på sin spets.
— Man måste alltid fråga sig vilka arbetsuppgifter som det är rimligt och rationellt att kvalificerade lärare utför. Marknadsföring som utgår från lärares övriga arbetsuppgifter kan mycket väl vara rimlig så länge den ryms inom arbetstiden.