
Valfriheten utnyttjas inte lika mycket av alla elevgrupper.
65 procent av landets friskoleelever i grundskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Samma siffra för elever på kommunala skolor är 52 procent.
Mönstret ses även i gymnasieskolan, men är inte lika tydligt. Där har 49 respektive 46 procent av eleverna minst en högutbildad förälder.
Den utbildning där skillnaden är tydligast är industriprogrammet, där 48 procent av friskoleeleverna kommer från högutbildade hem, jämfört med 28 procent på kommunala skolor med detta program.
I en rapport från 2012 konstaterade Skolverket att det finns en risk med att elever med högutbildade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det kan få konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat påverkas av skolkamraternas inställning till studier och lärarnas förväntningar.
I en skola med många motiverade elever tenderar lärarna att ha höga förväntningar på alla elever. Dessa kamrateffekter och lärarförväntningar kan bidra till att skillnaderna mellan skolors resultat ökar ytterligare, enligt Skolverket.