Vad ska du jobba med Selvin?
— Jag ska köra timmerbil.
— Vad gör en sådan?
— Den tar upp stockarna efter skotaren. Skördaren är den som fäller träden.
Selvin Andersson, 5 år, svävar inte på målet när det gäller karriären. Han ska följa i pappas fotspår och arbeta i skogen.
Selvin och ytterligare fyra femåringar sitter runt ett bord på Häggska förskolan i Vetlanda och spånar om framtida yrkesval tillsammans med förskolläraren Charlotte Ekvall Falk.
— Vad vill du bli då Suela? undrar hon.
— Jag vill bli frisör och färga håret på folk, svarar Suela Gashi.
— Och jag ska bli sjuksköterska eller jobba på förskola som min mamma, säger Alexandra Wiktorsson.
Barnens tankar antecknas sedan och blir en del av deras Framtidsplan. Det är ett dokument som ska följa dem vidare till grundskolan och ända upp i gymnasiet.
— De här samtalen är ett sätt att väcka barnens intresse för olika yrken, säger Charlotte Ekvall Falk.
Barnen har också varit och träffat personal från ett restaurangkök, kollat i vaktmästarens verktygslåda och pratat med brandmän.
— Och så har vi yrkeslådor med målar- och doktorssaker som barnen leker med, berättar Charlotte Ekvall Falk.
När man lyssnar på femåringarna kring bordet kan man ana ett mönster där flickorna vill bli hårfrisörskor, sjuksköterskor eller förskollärare som sina mammor och pojkarna skogsarbetare eller bilförsäljare som sina pappor.
— Vi pratar om att det inte ska vara någon skillnad och att både pojkar och flickor kan ha ett visst yrke. I en polisbil som körde förbi satt två kvinnliga poliser och då blev det en diskussion om det, nämner Charlotte Ekvall Falk som exempel.
Sedan 2011 har Vetlanda kommun en plan som ska se till att barn och elever kontinuerligt kommer i kontakt med arbetslivet under skoltiden. Och tanken är att Framtidsplanen ska vara den röda tråden där studiebesök, prao och möten med olika yrkespersoner dokumenteras.
Skolorna har kommit olika långt med att införa planen. Men i de 1—6-skolor där Ulla Salomonsson är rektor gör lärarna en årlig avstämning där eleverna uppdaterar sina tankar om yrkesval.
— I fyran är det mycket hockeyspelare, popmusiker och fotbollsproffs. I sexan är det mer frisör och bilmekaniker även om ett och annat fotbollsproffs hänger kvar, konstaterar Ulla Salomonsson.
Att få in moment av studie- och yrkesvägledning redan i förskolan och lågstadiet handlar inte om att barnen redan då ska låsa sig vid något särskilt yrkesval.
Tvärtom är syftet att vidga barnens vyer så att de kommer i kontakt med yrken som de annars inte skulle upptäcka. Det säger Karina Ruderfors, som är studie- och yrkesvägledare i Vetlanda kommun.
— I lägre åldrar är de jätteöppna och kan leka och fantisera om olika yrken. Man behöver prata om det här innan de blir tonåringar för då har de redan börjat begränsa sig, säger Karina Ruderfors.
Kollegan Helen Markusson håller med.
— Det är en fördel om eleverna under åren kan få med sig så mycket inblickar och utblickar som möjligt. Om man får en tydlig bild av ett yrke eller bransch så vet man vad som väntar och det kan minska risken för avhopp och omval på gymnasiet, tror hon.