Kommunen som tar stöd i förslaget till kursplan
Hej allihopa! I dag har vi tänkt att ni ska få göra lite olika val.
Barnen som trängs i de svarta sofforna på fritids sliter för ett ögonblick blickarna från det uppdukade fatet med saftiga apelsin- och äppelklyftor. Ett förväntansfullt surr sprider sig. Fast några är skeptiska.
— Men, kan vi inte få kolla i katalogen? frågar Dennis Jonsson.
— Det hinner ni göra senare. Men först …
Och så förklarar fritidspedagog Lill Martinsson vilka fyra aktiviteter barnen ska få välja mellan.
Det är ingen slump att barnen på fritidshemmet på Sandsjöfors skola utanför Nässjö i dag ska göra val eller att valet handlar om just dessa aktiviteter.
Lill Martinsson och hennes kollega Britt Frödå lägger upp arbetet på fritidshemmet med utgångspunkt från det förslag till kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna som Lärarförbundet har tagit fram. Kursplanen är ett sätt för Lärarförbundet att professionalisera yrket och att bana väg för en legitimation för fritidspedagoger.
För att göra en lång historia kort kan man säga att kursplanen sätter ord på vad som sker i fritidshemmet under ledning av fritidspedagoger utifrån läroplanens kapitel ett och två.
— För oss är kursplanen ett verktyg som gör läroplanen mer konkret. Den sätter fingret på det fritidspedagogiska tänkandet och förenklar vårt arbete, säger Lill Martinsson.
— Det är bra att luta sig mot den. Man behöver ju inte uppfinna hjulet flera gånger, säger Britt Frödå.
Dagens val av aktiviteter bidrar till att barnen blir »självständiga och demokratiska samhällsmedborgare«. Check — kursplanen!
På golvet ligger en jättehög med kaplastavar. Fem djupt koncentrerade barn lägger den ena träpinnen efter den andra på plats. Där växer en simbassäng med havsblå botten fram. Där en gubbe med utsträckta armar. Och där ett Kinaslott, som nu har vuxit till sju våningar.
— Hur kom du på den idén? frågar Lill Martinsson, som har slängt sig platt på golvet.
— Jag bara kom på det. Men jag har nog aldrig byggt så här högt förut, säger Lovis Björk och måttar med händerna över det skyhöga Kinaslottet som börjar luta oroväckande.
Bygget tränar barnens förmåga att konstruera efter ritningar eller utifrån sin fantasi, att samarbeta och att våga misslyckas. Check — kursplanen!
Ibland planerar Lill Martinsson och Britt Frödå aktiviteter på fritidshemmet med utgångspunkt från kursplanen. Andra gånger utgår de från vad barnen vill göra och stämmer av detta med kursplanen.
— Barnens intressen följer oss hela tiden. Oftast går de hand i hand med kursplanen, säger Lill Martinsson.
— Men vi ska ju försöka vidga barnens vyer också. Kursplanen hjälper oss att få upp ögonen, så att vi inte fastnar i samma aktiviteter som vi alltid gjort, konstaterar Britt Frödå.
William Dahlqvist och Pontus Storm är klara med sina valda aktiviteter och rumlar runt i den mjuka soffan. De tycker si och så om att välja mellan vissa bestämda aktiviteter.
— Det är pyttelite bra, säger Pontus.
— Mittimellan. Det är bättre med fri lek, säger William.
— Ja, då kan man åka pulka, säger Pontus.
— Eller hålla på med datorn, säger William.
Men de ser också fördelar med att ställas inför några bestämda alternativ:
— Man får pröva nya saker. Det kanske man inte skulle göra annars, påpekar Pontus.
Skeptikern skulle kunna invända att kursplanen är ett högtravande sätt att med tjusiga formuleringar teoretisera det som ändå alltid har skett på fritidshemmet.
Hade ni inte kunnat göra exakt samma saker utan kursplanen?
— Kanske det. Men kursplanen är en inspiration och hjälper oss att få syn på det lärande som sker hos barnen. Man kan säga att vi får ett kvitto på att vi är inne på rätt spår, säger Lill Martinsson.