Lönekriterierna har ingen avgörande betydelse vid lönesättningen. Det anser mer än hälften av lärarna, enligt en undersökning som Lärarnas tidning har gjort.
De lokala lönesamtalen rullar nu i gång på tusentals skolor, fritidshem och förskolor i landet. Men många lärare misstror den individuella lönesättningen.
Skop har på uppdrag av Lärarnas tidning frågat tusen lärare om hur lönekriterierna fungerar på deras arbetsplats.
Mer än hälften av lärarna, 55 procent, anser att lönekriterierna inte alls eller bara delvis följs vid lönesättningen.
— Man blir ju mörkrädd när man hör de här siffrorna. Det är jätteallvarligt, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
— Det är ett underkännande av arbetsgivarnas sätt att förklara lönesättningen och att motivera lärarna, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.
Han är inte förvånadöver siffrorna, som stämmer väl överens med en liknande undersökning som Lärarnas tidning gjorde 2009.
— Eftersom lärarnas löner är så sammanpressade blir det liten diskussion om den enskildes lön. Vi vet att det är vanligt med lika lönepåslag eller med grupplönesättning i skolan och förskolan.
På många skolor och förskolor är lönekriterierna inte nedbrutna till vad som gäller på den egna arbetsplatsen, påpekar Mathias Åström.
— Då blir lönekriterierna ett väldigt trubbigt instrument att använda för lönesättningen.
Enligt löneavtalet mellan SKL och Lärarförbundet/Lärarnas Riksförbund ska arbetsgivarens förslag till ny lön grundas på »väl kända kriterier« om hur lärarens arbetsinsats värderas. De lönepolitiska riktlinjerna ska också vara diskuterade med medarbetarna.
Agneta Jöhnk på SKL menar att kommunerna måste bli bättre på att utbilda rektorerna och förskolecheferna om lönekriteriernas betydelse — både för lärarnas förståelse av den lokala löneprocessen och för att skapa bättre resultat i skolan.
— Det är en ledarskapsfråga.
Agneta Cederbom, ordförande i Skolledarföreningen inom Lärarförbundet och rektor på Hjärups skola i Staffanstorp, tycker att undersökningens resultat är »häpnadsväckande«.
— Det är en skyldighet för oss skolledare att använda oss av väl kända och accepterade lönekriterier.
Hon ser rektorernas arbetsbelastning som en förklaring till att lärarna misstror lönekriterierna.
— Men som skolledare måste arbetet med att förankra och förklara lönekriterierna prioriteras. Det är avgörande att du som enskild lärare förstår varför du får den lön du får.