Elever med dyslexi får inte använda hjälpmedel som läser upp texten på nationella prov i årskurs 3 eller 6. Men Skolverkets regler tolkas olika av olika skolor, visar en rundringning som TV4:s lokala redaktioner har gjort.
Av 324 skolor var det 24 som helt struntade i reglerna och 80 som inte kunde svara på om de följde dem. Det innebär att en tredjedel av de tillfrågade skolorna inte entydigt följer Skolverkets anvisningar.
Nu vill utbildningsminister Jan Björklund att Skolverket förtydligar anvisningarna.
– Det ska vara entydigt. Finns det luckor där måste Skolverket förtydliga det, säger han till TV4.
Även Karin Hector-Stahre, enhetschef för nationella prov på Skolverket, tycker det är olyckligt att anvisningarna tolkas olika.
Jan Björklund vill inte ta ställning till om dyslektiker borde få använda hjälpmedel. Men språkforskaren Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet är kritisk.
– Det ska vara en skola för alla, och då måste alla få lika villkor. Det handlar om demokrati och delaktighet, säger hon till tv-kanalen.
Tidigare har även Tord Söderqvist, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, riktat kritik mot reglerna.
– Det är ungefär som om det skulle vara skrivet på japanska för någon som inte kan japanska. För eleven måste det vara otroligt frustrerande att förmodligen kunna själva innehållet men att inte kunna ta sig igenom ytan, sa han till tidningen Specialpedagogik i juni 2013.
Reglerna om förbud mot hjälpmedel för dyslektiker kom i slutet av 2012. Skolverkets motivering är att provet testar elevernas förmåga att avkoda texten. Dyslektiker skulle då få en fördel gentemot övriga om de får texten uppläst för sig.
Om dyslektikern ändå använder sig av hjälpmedel, vilket är en möjlighet, räknas inte provet som godkänt.
Lotta Holmström