Låt oss slippa de ständiga skolutspelen som inte gynnar elevernas kunskapsutveckling. Här har båda blocken ett ansvar.
Sociala medier svämmade fullständigt över av ilskna inlägg när förslaget presenterades. Den som läste Dagens Nyheter möttes av rubriken »Regeringens betygsförslag sågas av forskare«.
Mycket talar för att ännu tidigare betyg inte hjälper eleverna. Forskning har visat att låg- och medelpresterande elever som får tidigare betyg presterar sämre än dem som inte får det. Det borde vara skäl nog att lägga alla förslag i den riktningen direkt i pappersreturen.
Ännu tidigare betyg är ett impopulärt förslag hos Sveriges lärare. Vi lät Novus fråga lärarna vilka tre åtgärder som är viktigast att prioritera för att förbättra resultaten. I toppen återfinns »Mer tid för undervisningen«, det vill säga minskad arbetsbelastning (63 procent), »Höjda lärarlöner« (55 procent) och »Mindre grupper/klasser« (37 procent). Endast 1 procent svarar tidigare betyg. Det talar sitt tydliga språk.
Tidigare betyg imponerar inte heller på allmänheten. I den TNS Sifo-undersökning vi presenterade för några veckor sedan kom tidigare betyg långt ner på allmänhetens önskelista. Endast 8 procent ansåg att tidigare betyg var en av de tre mest prioriterade åtgärderna.
Tyvärr tycks en stor del av den senaste tidens smatterband syfta mer till spel, taktiserande och gynnande av det egna partiet än elevernas kunskapsutveckling. Det gäller partier inom bägge blocken. Tidigare betyg är en sådan fråga. Men antingen har Alliansen varit lomhörd eller missbedömt läget rejält.
Politikerna bör akta sig för att förolämpa lärarna. Att skriva lärarna på näsan med kunskapsmål om läsning i årskurs 1 är att slå in öppna dörrar. Det finns ingen lärare i ettan som inte noga följer elevernas läsutveckling. Se i stället till att lärarna har tillräckligt med tid och resurser till särskilt stöd.
Det är också häpnadsväckande att Anders Borg gör okunniga uttalanden om lärares matematikundervisning och det han kallar flumpedagogik. Lärarförbundet vill hjälpa Anders Borg till nya insikter genom att erbjuda praktik hos matematiklärare.
Lärarförbundets kampanj »Skolan först« har tydligt fått fäste hos politikerna. Men många tycks ha tolkat budskapet som »Flest skolförslag på valdagen vinner«.
Låt mig klargöra det hela. Det handlar inte om att ha mest och flest förslag om hur lärarna ska sköta sitt jobb eller den högsta svansföringen i medierna. Det handlar om att föra fram de förslag som verkligen betyder något.
Här kommer vår checklista för politiska förslag:
- Är det här ett förslag som kan skapa en bra skolgång för fler elever och höja kunskapsresultaten?
- Matchas förslaget med resurser så att det kan genomföras med kvalitet och utan att öka lärarnas arbetsbelastning?
- Ökar förslaget läraryrkets attraktivitet — lockas unga till yrket och erfarna lärare att stanna kvar?
Om svaret är ja på alla tre frågor är det ett bra förslag. Om inte, måste politikerna tänka över saken en gång till.