Övar på att tala inför grupp

Fyra elever sitter runt ett bord i klassrummet och kommenterar framförandet som en av dem just gjort.

— Tänk på att prata högre.

— Bra tempo.

— Om du tittar upp varje gång du säger »Vet du hur det känns?« så blir det jättebra.

Klass 8E på Alviksskolan i Stockholm har arbetat med projektet »Tala som TED« i några veckor nu: diskuterat ­retorik, tittat på tal, skrivit egna, läst dem för varandra, gett och fått respons. I dag övar de på den muntliga framställningen inför finalen om en vecka: talet inför klassen.

Klasskompisarna är extra uppmärksamma på hur det flyter. Är det tillräckligt med pauser? Håller hen ögonkontakt? Är betoningen på rätt ställen?

I den här gruppen sitter bland annat Joel Sollergård Ed och Emilia Bromfält. Joels tal handlar om vad han var med om i New York, då en man blev knivstucken och rånad. Emilia ska tala om tankar som väcktes när hon dödade en bananfluga: Varför är flugans liv mindre värt än ditt?

— Eleverna är personliga och känslosamma, även om inte alla tal handlar om något sorgligt eller jobbigt. Det är väldigt modigt av dem, säger svenskläraren Malin Larsson.

Det sprider sig ett dovt surr i klassrummet av taluppläsningar och gensvar. Malin Larsson går runt och tar kort med sin lärplatta, slår sig ner i olika grupper och pratar med eleverna. Hon twittrar också ut en bild från lektionen och märker den med #talasomted så att andra som är intresserade kan följa klassens arbete.

Molly Ringqvist har valt att tala om sin fasta punkt i tillvaron, vädret.

— Jag är något av en vädernörd. Jag kände att det kunde bli ett bra tal, med både fakta och argument, säger hon.

Hon känner sig inte helt redo inför framförandet, men tänker öva lite varje dag. Att få respons av klasskamraterna är en bra hjälp.

— Det är intressant att höra vad andra tycker. Man lär sig mycket och funderar på det man skriver. Svenskan är hela tiden i huvudet, säger hon.

Klassen har lärt sig en ­metod för strukturerade samtal och är van att ge varandra feedback.

— Att lära sig att tala inför grupp är väldigt viktigt. Men förmågan att kommunicera muntligt är tudelad. Vi jobbar lika mycket med att samtala som att redogöra, säger Malin Larsson.

En vecka senare är det dags. Bänkarna står utmed väggarna och i mitten av rummet står stolarna på rad, riktade mot scenen längst fram i rummet.

— Så här ser det ut när man har föreläsning, förekommer Malin Larsson elevernas ­frågor.

Hon lugnar den något stimmiga stämningen i klassen.

— Det ingår i bedömningen att ni är goda lyssnare. Vi ska hålla fokus här i dag.

Molly Ringqvist är bland de första att hålla sitt tal för hela klassen. Hon håller ögon­kontakten med publiken, skämtar och gestikulerar.

— Det var inte så nervöst som vanligt, säger hon efteråt.

För första gången har hon känt ett lugn inför att framföra något för klassen.

— Jag tror det beror på att jag var så väl förberedd.

När alla som vill hålla talen inför helklass gjort det får de lämna rummet. Kvar är halva klassen, som nu ska hålla sina tal. Till slut återstår en liten grupp på fyra elever.

Alla genomför de sina TED-tal, och alla håller god ögonkontakt. Några tittar ibland på lappar och stödord, men rösten bär och talen håller.

— Ni utvecklas, lilla gruppen! Ni tar superstora steg framåt, säger Malin Larsson.

Hon berättar att det är en stark och trygg klass.

— Men det här är ändå jätte­läskigt. Några har tidigare inte vågat stå inför stor grupp. Tänk er då att våga kliva fram inför hela klassen! Jag fick bita mig i läppen för att inte börja gråta, säger hon, märkbart rörd och nöjd med dagen.