Utbildningskoncernen Praktiska har dominerat marknaden sedan lärlingsförsöket startade. Under de senaste åren har skolorna genomgått ett stålbad.
Bahar Idris, 18 år, går första året på hantverksprogrammet med inriktning frisör på Praktiskas gymnasium i Halmstad. Hon har valt att vara lärling.
— Jag har praktik var tredje vecka och började som lärling i oktober. Jag var lite blyg först men nu går det bra, säger hon.
I dag är det permanentprov inne på skolan. Bahar är snabb på att rulla upp hår och är nästan klar med sin övningsdocka när yrkesläraren Anna Lerjebo tar över och visar alla i klassen.
När Skolinspektionen inledde sin granskning av Praktiska i Halmstad år 2012 fick skolan skarp kritik. Den handlade bland annat om att fyra av tio elever inte fullföljde utbildningen. Arbetet med särskilt stöd utgick inte från elevernas behov. Det saknades behöriga lärare och lärarna ställde för låga krav på eleverna.
Nu har man åtgärdat alla bristerna och fått grönt ljus av Skolinspektionen.
Skolan har 190 elever, 40 är lärlingar, 50 går yrkesintroduktion och 100 elever går på vanligt yrkesprogram inom något av de sex program som skolan erbjuder.
Martina Grufman går första året på byggprogrammet. Hon är 16 år och letar nu efter en arbetsplats för att bli lärling i tvåan. Precis som majoriteten av sina jämnåriga har hon aldrig haft ett sommarjobb.
— Det här känns rätt nu men jag vet inte vad jag vill göra om tio år, förklarar hon.
Läraren Anna Lerjebo tror väldigt mycket på idén med lärlingsutbildning men kvaliteten måste vara bra.
— Jag pushar på alla elever som klarat sina grundämnen. Vill de komma ut på arbetsplatser så hjälper jag dem, säger hon.
Själv åker hon runt på arbetsplatserna och besöker eleverna. Hon kontrollerar att allt fungerar och att eleverna når sina utbildningsmål.
Förutom det lokala arbetet på skolan för att säkra kvaliteten har trycket ökat från Praktiskas koncernledning.
— Resultaten följs oftare upp centralt från ledningen och det har skett en uppstramning i att säkra kvaliteten. Ledningen undersöker också hur många elever här som fått praktik och som tagit examen och jämför med andra skolor i koncernen, säger Nikola Trubarac, rektor på Praktiska i Halmstad.
I samband med att lärlingsförsöket inleddes år 2008 expanderade koncernen Praktiska (tidigare Baggium) snabbt. Praktiska dominerade fullständigt marknaden för lärlingar under försöksverksamheten. Som mest hade koncernen 52 skolor. När lärlingsutbildningen blev permanent hösten 2011 hade Praktiska fortfarande 53 procent av eleverna. I dag har siffran sjunkit till cirka 35 procent.
Praktiska har lagt ned skolor på grund av hård konkurrens, minskande elevkullar och överetablering. Koncernen har kvar 35 skolor runt om i landet.
Patrik Wigelius, myndighets- och kvalitetschef på Praktiskakoncernen, konstaterar att det varit tuffa år. Samtidigt har skolorna lärt sig mycket av Skolinspektionens granskningar. Han framhåller att det egentligen krävs mer av en lärlingselev än en gymnasieförlagd elev.
— De ska klara att gå upp tidiga morgnar, arbeta åtta timmar med vuxna och ändå klara av sina teoretiska studier på skolan. Det krävs helt enkelt att man blir vuxen lite snabbare, säger han.