Regeringen vill ha en gemensam ingång till ämneslärarutbildningen, oavsett om man tänkt sig undervisa på högstadiet eller gymnasiet. Bakgrunden är det låga intresset för att utbilda sig till ämneslärare mot år 7-9.
Bara en femtedel av de sökande till ämneslärarutbildningarna höstterminen 2013 valde att söka sig till högstadiet i första hand. På flera inriktningar, bland annat i naturvetenskapliga ämnen och i moderna språk, sökte ett ensiffrigt antal studenter. Det här är ämnen som redan idag har en låg andel behöriga lärare på högstadiet.
Nu är tanken att ämneslärarutbildningen ska få en gemensam ingång och gemensamma didaktikstudier. En utredning kommer tillsättas för att bena ut hur upplägget bör se ut. En möjlighet är att det fortfarande ska finnas flera ”utgångar”. Studenten kan alltså vänta med att bestämma sig till senare i utbildningen, men att det i så fall fortfarande ska gå att bli ämneslärare för år 7-9. Det säger Peter Honeth som är statssekreterare hos utbildningsdepartementet.
Vad vinner man på den konstruktionen?
– Det finns ett värde i att man inte behöver bestämma sig i förväg. Studenten håller möjligheten till att läsa inriktningen mot högstadiet öppet längre. Men det handlar också om att göra det lättare för högskolorna att erbjuda utbildningar mot högstadiet, säger Peter Honeth.
Söktrycket har i många fall varit så lågt att lärosätena slutat erbjuda 7-9-utbildningarna. För många studenter betyder det att de måste flytta till exempelvis Göteborg när inte den närmaste högskolan erbjuder det alternativet.
– Jag tror att lärosätena egentligen vill utbilda både för högstadiet och gymnasiet. Nu får utredningen titta på hur man kan organisera det på ett bättre sätt, säger Peter Honeth.
När nya lärarutbildningen presenterades var en av grundtankarna att erbjuda tydliga ingångar mot de olika stadierna. Ser ni det som att ni varit tvungna att backa?
– Grundtanken var att högstadiet och gymnasiet ser lite olika ut ute på skolorna. Högstadieskolorna är ofta lite mindre och gymnasierna större. Det var ett viktigt skäl till att högstadielärarna skulle ha en bredare behörighet. Det har inte ändrats. Å andra sidan är det uppenbart att det inte blivit tillräckligt attraktivt att utbilda sig enbart mot högstadiet, säger Peter Honeth.
En undersökning som tidningen Uttryck gjorde 2013 visade att den främsta orsaken till att så få lärarstudenter väljer inriktningen mot år 7-9 är att ämneskunskaperna blir för grunda. I dagens 7-9-lärarutbildning läser studenten 45 poäng av sitt andra- och tredjeämne. Många väljer då istället att utbilda sig till gymnasielärare så att de får fördjupa sig mer i två ämnen. Ämneslärarutbildningen till gymnasiet är en till två terminer längre och ger behörighet även för att undervisa på högstadiet.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är upprörd över vad hon kallar ”marginella förändringar” på lärarutbildningen.
– Det får baske mig vara nog med förändringar på lärarutbildningen. Det leder till en ryckighet i regelverket och ger ohållbara spelregler för lärarna. Det behövs en stabil lösning: kom överens över blockgränsen! säger hon.
Hon tycker det är beklagligt hur regeringen hanterat frågorna kring lärarutbildningen.
– Grundproblemet är att det är för få som söker sig till läraryrket över huvud taget. Det krävs en satsning på lärarlönerna, och där är lärarorganisationerna överens, säger hon.
Ännu finns ingen tidsram för utredningen och vem som får uppdraget är heller inte klart.
Lotta Holmström