»Röstskolk solkar ner demokratin«

Birgitta Ohlsson pratar fort och uttrycker sig rakt på sak. Just nu, innan EU-valet den 25 maj, har hon ingen »dötid«. Hon är hela tiden på resande fot.

— Ifall jag är hemma klockan 20.00 så är det jättetidigt. Det vanliga är att jag står och matar in tvätt vid midnatt för att sedan gå upp igen vid femtiden, berättar hon.

Nyligen fick hon flygförbud. Hon väntar sitt andra barn, så nästa resa till EU-mötet i Luxemburg är inställd. Barnet är planerat att födas veckan efter EU-valet.

— Det var likadant vid förra valet, säger hon obekymrat.

Varför ska en lärare rösta i EU-valet?

— Jag ser det som att man har två alternativ, antingen är man passiv åskådare till historien eller en aktiv medborgare. Det här valet är nog ett av de viktigaste värderingsvalen någonsin, inte minst med tanke på Rysslands aggressiva angrepp på Ukraina.

— Europa har inte haft så många rasistiska partier i våra nationella parlament sedan andra världskrigets utbrott. Därför behöver man ta ställning.

Men anser du att lärare har större anledning att rösta än övriga medborgare?

— Lärare har det viktigaste yrket i samhället för våra unga, så visst spelar deras engagemang stor roll. Att röstskolka i en demokrati — oavsett yrke — är att solka ner en grundläggande mänsklig rättighet som människor dör för i andra delar av världen.

I slutet av förra året gjorde Birgitta ­Ohlsson en skrivelse om demokrati till riks­dagen. Där konstaterade hon att unga söker sig bort från traditionella engagemangs­former såsom medlemskap i politiska partier. Samtidigt breder högerextrema partier ut sig i Europa.

Hur ska ni stärka de ungas engagemang?

— Skolan spelar en enormt stor roll. Att regeringen har sett till att historia som kärnämne har stärkts har varit viktigt. Lärarna har nu ett tydligare uppdrag att berätta om de stora diktaturerna och förtryckarsystemen.

Vad kan lärare göra rent konkret?

— Det är viktigt att dramatisera berättelserna. Själv jobbar jag mycket med bilder. Men det finns också ögonvittnen kvar som kan berätta. Lärare som har besökt dödsläger som exempelvis Auschwitz har också en annan grund att stå på i sin undervisning.

— Berörande interaktiva berättelser i form av workshops, exempelvis från Forum från Levande historia, brukar fungera på såväl tjejer med bra betyg som skoltrötta.

Borde andra än skolan också ta ansvar?

— Ja, det är viktigt att frågor kring demokrati tas upp även i civilsamhället, exempelvis i olika föreningar. Varje individ har också ett eget ansvar för att inte bli en passiviserad generation.

— Ibland blir jag irriterad över folk som säger: »Jag har inte blivit informerad.« När jag var ung fanns inget internet. Man fick gå själv och söka information på bibliotek ­eller hos myndigheter. Nu finns informationen bara ett klick iväg på datorn.

Det låter som om du antyder att dagens ungdomar är lata?

— När jag är ute i skolorna möter jag fantastiskt drivna och duktiga elever men också elever som har en låt-gå-mentalitet som är rätt anmärkningsvärd. Vi vuxna har ibland för låga förväntningar på ungdomarna, tror jag.

— Som minister har jag fått mejl från elever om skolarbeten där de vill att jag ska svara på deras frågor och skriva två sidor åt dem inom en timma. Jag brukar skicka dem en länk till Folkpartiets hemsida så de själva kan finna svar på sina frågor.

Totalt 60 miljoner kronor har regeringen satsat på att öka intresset för valet till EU-parlamentet. Det är första gången som skolval inför EU-valet stöttas av regeringen. I dagsläget har cirka 200 skolor anmält ­intresse.

Hur ska du och regeringen öka intresset på skolorna?

— Jag har skrivit brev till samtliga rektorer och elevkårer i både högstadie- och gymnasieskolor. Just nu har jag ett intensivt valschema och reser enormt mycket. Jag har mött 3 000 förstagångsväljare på olika skolor under de senaste tio dagarna och uppemot 10 000 ­totalt. Det är viktigt.

— Det vilar också ett tungt ansvar på partierna att synas mer ute på skolorna och tala om EU-valet även om många har fokus på det nationella valet.

Varför är skolvalet viktigt?

— Jag tror att steget blir mindre för ung­domar som provröstat i skolval att sedan gå och rösta på riktigt när de blir äldre. Jag tror också att föräldrar kan bli påverkade att gå och rösta ifall deras barn börjar prata om EU-valet hemma.

Skolan har alltid varit en nationell angelägenhet i de europeiska länderna. Nu påverkar i allt högre grad olika internationella kunskapsmätningar som Pisa, Pirls och Timss de nationella beslut som fattas i utbildningspolitiken.

Vad anser du om det?

— Det är viktigt för oss i Europa att få perspektiv på oss själva. Det finns en sorts inbyggd självgodhet i vårt sätt att mäta oss med andra. Vi har befunnit oss i en glasmonter.

— Nu kan vi se att tidigare låginkomst­länder rusar förbi oss och att vi inte längre kan tävla emot dem när det gäller kunskapsresultat.

Du har länge varit engagerad i jämställdhetsfrågor. Sedan årtionden har pojkar sämre betygs­resultat än flickor i skolan. Vad ska man göra åt det?

— Jag kan tycka att debatten kring pojkarna och deras resultat ibland tenderar att förvandlas till en skuldretorik mot medelklassflickor som tar skolan på allvar och presterar. Jag tror att vi har för låga krav och förväntningar på pojkar och deras prestationer. De tillåts leka »balla Allan« medan flickor ska vara stötdämpare åt pojkarna.

— Hur många flickor genomlider inte sina skolår med slag eller suddgummin som kastats mot dem av pojkar som genomgående stör lektioner utan att lärare ens reagerar! Detta gör mig vansinnigt upprörd. Jag tror inte att dagens situation kan lösas med ­daltande. Det är dags att ställa större krav på pojkarna i skolan.