Friskolornas riksförbund gör tummen ner för förslaget att ge anställda i friskolor ett starkare meddelarskydd. Företagshemligheter riskerar att läcka ut till medierna om förslaget genomförs, anser förbundet.
I slutet av förra året föreslog en statlig utredning att privatanställda inom vård, skola och omsorg ska få ett lagstadgat meddelarskydd. De anställda som lämnar uppgifter till medier skulle därmed få ett starkare skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida.
Friskolornas riksförbund vänder sig mot att förslaget ger personalen rätt att lämna vilka uppgifter som helst till medier. Det görs inget undantag för företagshemligheter, till exempel en friskolas expansionsplaner eller preliminära ekonomiska resultat före bokslut. Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, anser att ett meddelarskydd ska vara begränsat till de fall där anställda lämnar uppgifter om missförhållanden som direkt påverkar barn och elever.
– Till exempel att en huvudman inte ger särskilt stöd till elever som har rätt till det, säger han.
Men en sådan konstruktion skulle inte underlätta för anställda i friskolor som vill slå larm, anser Kirsi Piispanen, förbundsjurist på Lärarförbundet.
– Lärarna skulle inte våga tala med medierna eftersom det skulle krävas en väldigt kvalificerad bedömning av om en uppgift är att betrakta som ett missförhållande eller en företagshemlighet, säger hon.
Utredningens förslag har varit ute på remiss och svaren visar att remissinstanserna är uppdelade i två tydliga läger. På ena sidan står de privata arbetsgivarna inom välfärdssektorn som företräds av organisationer som Vårdföretagarna, Almega och Friskolornas riksförbund. De avstyrker förslaget, bland annat med hänvisning till att deras anställda redan idag har möjligheter att slå larm om allvarliga missförhållanden och brott i verksamheten.
På andra sidan står resten av remissinstanserna: myndigheter, fackförbund, universitet, kommuner, landsting och företrädare för medierna. De menar att privatanställda inom skattefinansierad skola, vård och omsorg behöver ett starkare meddelarskydd för att våga gå till medierna. Kollegorna i offentligt driven verksamhet har redan ett sådan skydd enligt grundlagen.
Kirsi Piispanen menar att förslaget om stärkt meddelarskydd handlar om att åtgärda en lucka i grundlagsskyddet för friskolepersonal.
– När man skrev grundlagen så drevs inte skolor av privata utförare i samma omfattning som idag. Det här förslaget är inget dramatiskt. Det handlar om att täppa igen det hål som uppstått, tycker hon.
Bortsett från Friskolornas riksförbund så är de tunga aktörerna på skolans område Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas riskförbund, Lärarförbundet och Sveriges kommuner och landsting positiva till utredningens förslag. Lärarnas riksförbund tycker att man kunde gå ännu längre och utreda om inte offentlighetsprincipen ska införas fullt ut i friskolorna. Det skulle bland annat ge allmänheten rätt att läsa många av friskolornas handlingar.
Per Hagström