Svenska skolbarn blir allt fetare, har sämre kondition, blir svagare och får svårare att lära sig idrotta. I ett upprop kräver därför idrottsledare och olympier en timmes idrott i skolan varje dag.
350 idrottsledare och olympier har skrivit under uppropet, bland dem Sotji-medaljörerna Charlotte Kalla och Marcus Hellner, fotbollslandslagets förbundskapten Pia Sundhage och friidrottens förbundskapten Karin Torneklint. Det skrivs i uppropet att barn får bättre hälsa och bättre studieresultat med mer idrott i skolan.
Det påtalas också att barn som inte lärt sig grunderna i att kasta, hoppa och springa får svårare att lära sig en idrott. Olympierna menar att det inte räcker med en timme och tjugo minuter idrott per vecka, som högstadieelever har i dag.
Idrottsledarna och olympierna får medhåll av Mats Börjesson, professor vid GIH, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, samt läkare för det svenska damlandslaget i fotboll.
– Daglig idrott på schemat borde vara lika naturligt som att få varm skolmat. Det är lika viktigt att röra på sig som att äta, säger han till TT.
Börjesson säger att undersökningar visat att ungdomars kondition gick ner 10 procent mellan 1987 och 2007 och de har blivit styrkemässigt svagare de senaste 25 åren, trots att allt fler idrottar organiserat. Bland vuxna är svenskarna i topp i EU när det gäller idrottande.
– I samma undersökning visar det sig att vi också sitter mest i Europa. Det som hänt är att vi är mindre vardagsaktiva. Så att fler idrottar räcker inte på långa vägar för folkhälsan, säger Börjesson.
– På basis av den kunskap vi har i dag, att daglig idrott på schemat i skolan främjar inlärningen och hälsan, är det anmärkningsvärt att vi inte infört daglig idrott på schemat på samma sätt som vi en gång beslöt att det skulle serveras varm mat i skolan. Skolmaten var inget beslut som föräldrar eller skolan tog, det var riksdagen som beslöt att det var bra för Sveriges ungdom och Sveriges framtid.
Börjesson menar att inaktivitet hos barn är farligare än tidig specialisering, elitsatsningar och utslagning. Barn som inte är grundtränade när de börjar med en idrott kan exempelvis lättare bli skadade när de börjar idrotta mer organiserat och då utsätts för en mer ensidig belastning av kroppen.
Vid en konferens om barn och idrott sade Börjesson att för ensidig belastning bland annat kan påverka tillväxten, ge förändringar i diskarna i ryggen och formförändringar i höftleden.
Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) säger till TT att ansvaret för att barn ska bli mer aktiva delvis ligger på föräldrarna, att barnen går eller cyklar till skolan i stället för att bli skjutsade i bil och att barnen går ut i skog i mark i stället för att fastna i soffan med tv-spel.
– Vi har också tillsatt en arkitekturutredning för att se hur man kan bygga så att människor lätt kan ta sig fram och röra sig och spontanidrotta. Och det borde vara lätt att släppa in idrottsrörelsen i skolan, om skolan ville det.
Ingela Ahlberg/TT