
Förskolan
Förskollärarna Eva Ljungström och Ingela Harrysson, Klackerups förskola, Halmstad.
— I läroplanen för förskolan står det att barnen ska utveckla sin förmåga att förstå demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
— Vi anordnar omröstningar, till exempel när det gäller vilket tema vi ska arbeta med framöver och namn på smågrupper. På så vis blir barnen delaktiga. Men pedagogen bestämmer grunden, vilket behövs för att verksamheten ska fungera. Det är en process där vi tillsammans upptäcker, utforskar och undersöker.
— Vi pratar om att alla vuxna svenska medborgare har vissa rättigheter och skyldigheter. Vi går igenom hur man gör när man röstar och varför.Till stöd har vi vårt eget valmaterial och vi går igenom valsedlar och information från riksdag och regering.

Gymnasiet
Niklas Billner, SO-lärare på Globala gymnasiet, Stockholm.
— Eleverna börjar med att läsa på om ideologier och får kartlägga liberalism, socialism och konservatism plus tre valfria ideologier. Därefter tittar vi på UR:s serie om ideologiernas historia och besöker riksdagen, där vi förhoppningsvis får möjlighet att prata med en ledamot.
— När vi övergår till själva valrörelsen ska eleverna ta reda på de viktigaste punkterna i partiprogrammen, vilken ideologi de olika partierna kan sägas representera, vilken målgrupp de har, eventuella samarbetspartners samt vad de kan/inte kan tänka sig att kompromissa om.
— Därefter väljer eleverna en egen valfråga som de ska studera närmare och granska den i förhållande till partiernas ideologiska grund. Exempelvis: Överensstämmer Folkpartiets liberala ideologi med deras skolpolitik?
— Eleverna ska också ut i valstugorna och tala med partiernas representanter, analysera valaffischer samt inlägg i medierna. Slutligen ska de dra en slutsats om vilket parti de anser har den bästa lösningen på deras valda fråga och göra en analys av källorna.
Grundskolan
Lärarna Veronica Källgren och Mirjam Blidö på Fryshusets grundskola, Stockholm.
— Vi vill inspirera våra elever till att få upp ögonen för politik genom att bland annat arbeta med framtidsvisioner. Eleverna bär redan på tankar, idéer och även oro inför framtiden.
— Vi har därför skapat en uppgift som utgår ifrån begreppen »utopi« och »dystopi«. Eleverna får först en genomgång av begreppen och en kortare överblick över några olika framtidsscenarion utifrån litteratur och film. Sedan får de diskutera hur framtidsbilderna kan hänga ihop med politiska visioner.
— Uppgiften går sedan konkret ut på att formulera ett framtidsscenario, antingen utifrån ett utopiskt eller dystopiskt perspektiv. De ska analysera en samhällelig aspekt, som sjukvård, rättsväsende, natur, teknik, kultur eller utbildning utifrån hur det ser ut i dag och hur det kan ha förändrats i framtiden. De ska också motivera varför de tycker att det är en positiv eller negativ utveckling.
— Syftet med uppgiften är att eleverna bättre ska kunna identifiera politiska visioner i valrörelsen.