Små elevgrupper – men låga löner. Det är utmärkande för den svenska skolan, enligt OECD:s årliga rapport Education at a Glance som presenteras i dag. – Vi kan inte både höja lönerna och minska grupperna. Svenska politiker måste välja, säger Ann-Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundet.
Samtidigt som partierna i valrörelsens slutspurt bjuder över varandra i löften om skolan kommer nu OECD:s rapport Education at a Glance. Resultatet är tydligt: Sverige har bland de minsta klasserna och bland de lägsta lärarlönerna.
Ett poplärt förslag över blockgränsen är mindre barngrupper. Detta trots att Sverige redan har en relativt hög lärartäthet och trots att en satsning på mindre grupper enligt OECD inte förbättrar resultaten. Det gör däremot högre lärarlöner, konstaterar Education at a Glance.
Rapporten slår också fast att det inte finns något samband mellan minskad klasstorlek och ökad arbetsglädje för lärarna.
Trots reformen med karriärtjänster har den svenska lärarkåren fortfarande relativt sett en mycket låg lönespridning. Ingångslönerna för svenska lärare ligger ungefär på snittnivån för OECD medan de högsta lärarlönerna ligger hela 25 procent under genomsnittet.
Enligt Ann-Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundet, måste svenska politiker välja vad de vill satsa på.
– Det är naivt att tro att vi både kan höja lärarlönerna och minska barngrupperna. Vi måste välja. Högre löner ger bättre resultat, men det kan inte kombineras med mindre klasser, säger hon.
I Education at a Glance framkommer även att svenska lärare undervisar mer än genomsnittet – trots att svenska elever har mindre undervisningstid än elever i de flesta andra länder.
Värt att notera är också att Sverige är ett av få länder inom OECD som inte har någon obligatorisk vidareutbildning för lärare. I de flesta länder är fortbildning obligatorisk eller en förutsättning för befordran eller löneförhöjningar.
Niklas Arevik