Ulrika Némeths första år som lektor var splittrat. Det vände när hon fick en undervisningsfri dag i veckan och mindre administration.
Under förra läsåret hade Ulrika Németh på Östra gymnasiet i Huddinge alltför uppsplittrad tid för sitt lektorsuppdrag. När hon utsågs till lektor var tjänstefördelningen för skolans lärare redan lagd.
— Schemat var inte anpassat för min nya tjänst och jag hade ingen sammanhängande tid för det som ingick i uppdraget. För att kunna bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete krävs mer tid än någon enstaka timme här och där, säger hon.
Det blev ett ganska tufft läsår för Ulrika Németh, men det var inte förrän efter en nätverksträff med andra lektorer som hon insåg att det var ohållbart i längden. Hon tog då kontakt med skolledningen som förstod hennes situation.
Resultatet blev att hon under detta läsår har en undervisningsfri dag i veckan och blev av med visst administrativt arbete.
— Det gjorde en stor skillnad. Nu har det blivit mycket bättre, säger hon.
Ulrika Németh är ämneslärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska. För några år sedan genomgick hon forskarskolan i läs- och skrivutveckling på Stockholms universitet och tog en licentiatexamen. Alla hennes kurskamrater hade bakgrund som lärare. Ändå var det få av dem som i likhet med Ulrika Németh återvände till sin skola.
— Det handlar inte bara om lönen. Skolorna måste visa att de vill ta till vara forskarutbildade lärares kompetens, vilket de inte alltid gör. Det är ett stort problem .
För henne fanns det flera orsaker till att hon gick tillbaka till sin skola.
— Jag trivs väldigt bra här. Jag var också nyfiken på att i skolan få testa allt det jag hade lärt mig genom forskningen.
Som lektor driver hon arbetet med läs- och skrivutveckling framåt på skolan.
Hon ingår också i ett övergripande projekt om detta inom Huddinge kommun. Hon har pedagogiskt ansvar för svenskämnet och håller i den interna fortbildningen för alla lärare på skolan.
Ulrika Németh anser att det är angeläget att forskarutbildade lärare finns i skolan. Lektorerna behövs för att hjälpa lärare att hålla sig ajour med aktuell forskning och se till att den diskuteras.
I Huddinge har lektorerna treåriga förordnanden. Det hade varit bättre med tillsvidaretjänster, anser Ulrika Németh.
— Det krävs en långsiktighet för att uppdraget ska bli riktigt bra, och då är tre år för kort tid. Dessutom gick ju det första året nästan bort för min del, säger hon.
Huddinge kommun siktar på att ha ytterligare två lektorer detta läsår. I dagsläget är det inte aktuellt att gå över till tillsvidaretjänster, enligt gymnasiechefen Joakim Graffner. Osäkerhet om reformens långsiktighet är ett viktigt skäl.
— Vi kan inte vara säkra på hur mycket statsbidrag vi får i fortsättningen, säger han.
Kommunen har kommit överens med lärarfacken om att lektorerna ska få ägna minst 20 procent av sin arbetstid till sina specifika arbetsuppgifter.