Hårdare krav kan förvärra lärarbrist

De vill därför ha en nedre gräns för resultatet på hög­skoleprovet: 0,9 (S) och 0,5 (Alliansen). Socialdemo­kraterna vill dessutom ha ett krav på minst 14,0 i snitt för studenterna som tas in på betyg.

Lärarnas tidning har granskat vad ett sådant förslag skulle få för konsekvenser för antagningen till landets lärosäten.

Om reglerna hade gällt vid höstens antagning skulle ­Socialdemokraternas och ­Alliansens förslag ha inneburit 2 634 respektive 570 färre antagna studenter till lärarutbildningens första termin.

Eftersom en sökande kan finnas med i flera kvotgrupper går det inte att säga om samtliga som inte når upp till kravet på högskoleprovet skulle stängas ute från lärar­utbildningen. Men enligt beräkningar från Universitets-  och högskolerådet (UHR), skulle cirka 14 procent av de antagna lärarstudenterna inte ha kommit in med Social­demokraternas krav.

— Alliansens förslag om en gräns på 0,5 skulle i praktiken innebära att man flyttar runt sökande till andra intagningsgrupper. Socialdemokraternas förslag är mer strikt och skulle innebära att färre kan tas in, säger Mattias Wickberg, ut­redare på UHR.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske tales­person Ibrahim Baylan säger till ­Lärarnas tidning att han är medveten om att åtgärden skulle minska antagningen till lärarutbild-ningarna, men hävdar att detta ändå inte kommer att förvärra lärarbristen.

— Även om färre kommer in så motverkas det av att färre hoppar av, eftersom studenterna som faktiskt kommer in har bättre förutsättningar att slutföra utbildningen, säger han.

Flera remissinstanser, bland annat Sveriges förenade studentkårer (SFS), är mycket kritiska till förslaget och hävdar att högskoleprovets syfte är att rangordna studenterna, inte att avgöra om de är be­höriga.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har dessutom slagit fast att högskoleprovet, till skillnad från betyg, är ett mycket dåligt verktyg för att mäta framtida studie­framgång.

Björn Öckert är docent på IFAU och forskar om utbildningsekonomi. Han menar att man i stället bör försöka göra läraryrket mer attraktivt för att därigenom locka till sig fler och bättre sökanden.

— Det är förstås inte lätt att höja statusen på ett yrke. Ska man göra det måste man börja med att förbättra läraryrkets villkor vad gäller löner, arbetstider och arbetsmiljö. Det politikerna nu föreslår är att börja bakvägen, säger han.

Ibrahim Baylan förstår ­invändningarna, men säger att den svenska skolan är i »ett exceptionellt läge som kräver drastiska åtgärder«.

— Kritiken är relevant — ­under normala omständig­heter. Men det krävs kraftåtgärder för att vända utvecklingen i skolan. Dessutom kommer vi att genomföra andra reformer, med en nationell samling ­tillsammans med fackförbunden och arbetsgivarna, för bättre villkor och högre löner för ­lärarna, säger Ibrahim ­Baylan.