Ny statistik som gör ont

Skolverkets nya statistik är fakta som gör ont. Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Nästa år ska legitimationsreformen träda i full kraft. Lagom till julen 2015 riskerar elever att få sina betyg satta av kringresande betygskonsulter som aldrig undervisat dem. Det är förstås helt ­oacceptabelt.

Det finns inte tillstymmelse till chans att problemet är löst om ett år. Skolverket kräver nu en nationell handlingsplan för att säkra tillgången på lärare. Det är en helt nödvändig åtgärd och ett arbete som borde ha startats för länge sedan. Det finns ingen tid att vänta — nu krävs fullt fokus på åtgärder som säkrar lärartillgången.

För att alla elever ska mötas av behöriga ­lärare krävs bättre möjligheter till kompetensutveckling. Lärarlyftet har uppenbar­ligen inte gett läraryrket det lyft som det var tänkt. Villkoren har varit alltför dåliga.

För andra yrkesgrupper är det självklart att arbetsgivaren tar fullt ansvar och ger sin personal nödvändig kompetensutveckling när kraven på arbetsplatsen ändras. Men de flesta lärare läser Lärarlyftet på sin fritid. Man tvingas jobba och studera samtidigt, oftast på egen bekostnad. Ett redan pressat läraryrke blir än mer pressat.

Villkoren för behörighetskomplettering måste bli betydligt bättre. Men för att få en undervisning i ständig utveckling räcker det inte med att säkra behörigheterna. Lärare måste också få goda chanser till fortlöpande kompetensutveckling.

I den internationella OECD-undersökningen Talis tillfrågas lärare om sina möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska resultatet är nedslående. I OECD-länderna deltar lärare i kompetensutvecklingsaktiviteter i snitt 9,1 dagar per år. Svenska lärare får 3,6 dagar per år. Lärarlyftet måste bli en per­manent satsning och göras om till ett kompetenscentrum , där lärare kan utvecklas under hela sitt yrkesliv.

Några dagar innan Skolverkets nya ­statistik presenterades publicerade Svenska Dagbladet en artikel med rubriken »Ljusare framtid gör lärare till drömyrke« I artikeln konstateras att valrörelsen gett läraryrket en extra skjuts. Det är precis vad Lärarförbundet har jobbat stenhårt för. Politikerna har gett viktiga löften till lärarna om högre löner och lägre arbetsbelastning. Nu är det nödvändigt att politikerna gör verklighet av sina vallöften.

Högre löner är den viktigaste åtgärden för att få fler unga att vilja bli lärare, behålla lärare i yrket och locka tillbaka några av dem som slutat. Det skulle ge effekt på både lång och kort sikt.

Valrörelsen är över. Nu måste politikerna sluta gömma sig bakom blockpolitik och ­partitaktik. Det är dags att slå sig ner vid förhandlingsbordet och göra det enda rätta för Sveriges framtid: Sätta skolan först — tillsammans.