Bland lärarstudenterna på Södertörns högskola råder delade meningar om förslaget att höja gränsen för godkänt.
Filippa Thulin blir mycket förvånad när hon får höra om Socialdemokraternas krav på minst 0,9 på högskoleprovet för att komma in på lärarutbildningen.
— Det låter alldeles för högt. Då hade inte jag kommit in eftersom jag fick 0,5. Det är jag ganska nöjd med och jag klarar kurserna utan problem.
Hon går första terminen på förskollärarutbildningen på Södertörns högskola och har just haft en föreläsning inför den första vfu-perioden.
Kurskamraten Emelie Kuhrau tycker däremot att det låter som ett bra förslag.
— I dag är det lättare att komma in på högskoleprovet än på betyg. Jag har inte gjort högskoleprovet, men gränsen till vår utbildning var inte mer än 0,25. Samtidigt kom jag bara på reservplats med ett betygssnitt på 15,41.
Arido Kerimo på grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem håller med.
— Det behövs en gräns. Om jag har pluggat stenhårt i tre år för höga betyg på gymnasiet så är det inte rättvist att någon skriver hyfsat på ett prov och går före mig. Jag hörde när jag gick på gymnasiet om folk som tänkte att det räcker med att skriva bra på högskoleprovet så kan man slappa på lektionerna.
Mellanstadielärarstudenten Rubina Naoum tycker till och med att de föreslagna gränserna är för lågt satta, både för betyg och för högskoleprov.
— Jag hade 16,0 i snitt från gymnasiet och blev faktiskt chockad över att jag kom in. Jag tycker att de ska höja kraven eftersom läraryrket är så pass viktigt. Dessutom är tre år i gymnasiet värt mycket mer än ett prov. Kanske borde man göra så att man tar in på betyg i första hand och på högskoleprovet bara om platserna inte blir fyllda.
Anders J Perssonär akademisk ledare för lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Han är betydligt mer tveksam än sina studenter till Socialdemokraternas förslag.
— Visst kan det vara så att vissa studenter antas med för låga förkunskaper, men det är inte specifikt för lärarutbildningen och det är inte heller en särskilt intressant fråga i sammanhanget. Vårt ansvar är kompetensen hos de studenter som examineras och då kan vi behöva kompensera för bristande förkunskaper.
Att det är lätt att komma in på lärarutbildningen är inte samma sak som att det är lätt att bli lärare, betonar han.
— Det är helt olika saker. Resonemanget avslöjar en statisk syn på individen och ett underkännande av vår egen förmåga att åstadkomma förändring av unga människor. Det viktiga är inte vem som kommer in på utbildningen utan vem som kommer ut.
Anders J Persson tror att politikernas allt mer desperata förslag till stor del beror på journalisternas enligt honom onyanserade rapportering.
— Jag kan dra en parallell till vad några av mina norska kolleger sa. För ett antal år sedan hade de samma problem som vi, samma sjunkande Pisa-resultat och samma krigsrubriker i pressen. Norge genomförde stora satsningar, resultaten förbättrades och i dag är Pisa en icke-fråga där. Skolan är bara intressant när det är kris.
Bland de fyra lärarstudenterna råder ingen krisstämning. Visserligen var det bara Arido Kerimo som sökte lärarutbildningen i första hand, men alla är mycket nöjda med var de hamnat.
— Jag har jobbat på förskola i tre år så jag visste vad jag gav mig in på. Nu när jag har börjat tycker jag att det är skitkul och det känns att jag valt helt rätt, säger Emelie Kuhrau.