Lärarförbundet vill att regeringen kastar förslaget om kommunalt veto mot etablering av nya friskolor i papperskorgen. Se istället till att göra upp med Alliansen så att skolan får en långsiktig och stabil lösning, uppmanar förbundet. En lösning vore att ge Skolinspektionen ett starkare mandat.
Regeringens avsikt att göra gymnasieskolan obligatorisk och att ge kommunerna vetorätt när nya friskolor vill starta verksamhet hotar att leda till ”instabilitet i skolpolitiken”, skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén på Dagens Nyheters debattsida. Anledningen är att Alliansen är starkt emot båda förslagen.
Förslaget om obligatorisk gymnasieskola måste få stöd av något alliansparti för att gå igenom i riksdagen. Den kommunala vetorätten kan dock gå igenom om regeringen också får stöd av Sverigedemokraterna.
– Vi har ett oerhört komplicerat parlamentariskt läge. Lärare och elever kan inte under ytterligare en mandatperiod utsättas för att man rycker och sliter i den svenska skolan, säger Eva-Lis Sirén till Lärarnas tidning.
Lärarförbundets vill därför att regeringen och allianspartierna lägger ned stridsyxorna och kommer överens i båda frågorna. Det skulle innebära en långsiktig och stabil lösning för skolans del. Samtidigt skulle Sverigedemokraterna stängas ute från politiskt inflytande.
Lärarförbundet presenterar två förslag som man hoppas kan öppna för kompromisser över blockgränsen.
Det ena är att slopa förslaget om kommunalt veto och istället ge Skolinspektionen ett fördjupat och skärpt uppdrag.
Ett kommunalt veto ”skulle öka skillnaderna mellan kommunerna och innebära att bostadsorten skulle bli än mer avgörande än i dag”, skriver Lärarförbundet i debattartikeln.
– Den nya politiska kartan kommer att leda till att vi får helt olika skolsystem i olika kommuner om ett veto införs.
Sirén hävdar att i och med den ideologiska strid som blossat upp kommer ett veto inte ha någon som helst effekt i alliansstyrda kommuner. Fler friskolor skulle fortsätta få tillstånd där, medan effekten i S-styrda kommuner skulle bli en annan. Läget kompliceras ytterligare av att Sverigedemokraterna är vågmästare i ungefär hälften av landets kommuner.
– Vi vill se regelverk som tar itu med överetablering av fristående skolor. Och vi menar att det finns bättre verktyg att ta itu med det än kommunalt veto, verktyg som gäller alla kommuner.
Förbundets förslag är att Skolinspektionen ska få i uppdrag att i sin tillståndsprövning ”väga in risken för skolnedläggningar”.
Men den bedömningen görs ju redan i dag.
– Det behövs en ytterligare skärpning. Deras mandat räcker inte. Om regelverket var tillräckligt i dag skulle den här typen av förslag inte behövas.
Lärarförbundet föreslår också att Skolinspektionen skulle kunna få i uppdrag att ställa krav om att en ny friskola ”ska bidra till ökad likvärdighet, exempelvis genom dess placering.”
Att ange placering i förväg är inget krav i dag. Om friskolan i sin ansökan däremot anger var den ska hålla hus vägs placeringen in i bedömningen, uppger Andreas Spång, enhetschef för tillståndsprövningen på Skolinspektionen.
Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges elevkårer, har en annan uppfattning än Lärarförbundet om Skolinspektionens maktbefogenheter i dagsläget. Han skriver på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt på tisdagen att det har funnits problem med överetablering av friskolor, men att Skolinspektionen förbättrat sina rutiner och att det ansvarslösa tillståndsgivandet har minskat. ”I princip är detta inte ett problem längre”, hävdar han.
Dock delar Sveriges elevkårer problembeskrivningen med Lärarförbundet: Införandet av ett kommunalt veto riskerar att leda till att det ”bara finns friskolor i borgerligt styrda kommuner och att elever som bor i mer vänsterstyrda kommuner får nöja sig med kommunala skolor.”
– Till skillnad från regeringen menar vi att Skolinspektionen även i framtiden ska ha det slutgiltiga ordet när en ny friskola ska öppna, skriver Mattias Hallberg.
Lärarförbundets andra kompromissförslagär att göra gymnasieskolan mer flexibel. En obligatorisk gymnasieskola innebär inte automatiskt att avhoppen minskar. Plikt löser inte problemet med skoltrötta elever eller elever som har det svårt i skolan, skriver Sirén.
Istället föreslår hon att gymnasiet görs mer flexibelt. Utbildningen kan göras såväl längre som kortare, beroende på individuella behov.
– Det kommer alltid behövas specialsydda lösningar för elever, säger Eva-Lis Sirén.