Några av landets lärarutbildningar har antagit studenter med lägsta möjliga poäng på högskoleprovet. Men bland de antagna finns också studenter med toppresultat från gymnasiet.
Till ett par av lärarutbildningarna vid Högskolan i Borås räckte det med 0,05 poäng i högskoleprovet för att antas nu i höst. Högsta möjliga poäng är 2,0.
Enligt ansvariga vid högskolan skulle färre platser ge ökad konkurrens och högre poängkrav.
– Men det går inte med lärarutbildningarna eftersom vi har ett uppdrag att massutbilda lärare, säger utbildningschefen Irene Arvidsson till Borås Tidning.
Även högskolorna i Dalarna och Halmstad, Linnéuniversitetet samt universiteten i Linköping och Umeå har antagit studenter med lägsta möjliga poäng i högskoleprovet, visar en sammanställning från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Å andra sidan finns det studenter på samma utbildningar som antagits med upp till 1,6 poäng. Och andra lärarutbildningar, vid universiteten i Linköping, Stockholm, Uppsala och Göteborg, har antagit studenter med 1,9 från högskoleprovet. Medelpoängen bland alla i landet som skrev provet senast låg på 0,9.
UHR:s sammanställning visar också att 425 personer som antogs på betyg till någon av höstens lärarutbildningar hade 20,0 eller mer i meritvärde, det vill säga ett väldigt bra snitt i sitt gymnasiebetyg. Med andra ord är spridningen mycket stor. Det är i och för sig inget förvånande med tanke på att lärarutbildningen – med dess olika varianter – är högskolans största med 11.400 antagna i höst.
– Det är poängen för de sist antagna som brukar uppmärksammas. De med bra värden försvinner. Men alla antagna har ju både grundläggande och särskild behörighet. De ska alltså ha alla förutsättningar att klara utbildningen, säger utredare Mattias Wickberg vid UHR.
Anna Lena Wallström/TT