Antalet studenter som börjar på lärarutbildningen ökar. Den här hösten är de 15 procent fler än förra hösten. Det visar Lärarnas tidnings granskning.
Höstterminen 2013 ökade söktrycket på lärarutbildningarna med 20 procent jämfört med året innan. Men effekten på hur många som faktiskt började uteblev – de var lika många som året innan.
Lärarnas tidnings undersökning visar att det nu verkar ha vänt. Hösten 2014 fortsätter antalet förstahandssökande att öka, med 7 procent, antalet antagna lärarstudenter ökar också men framförallt ökar antalet registrerade lärarstudenter med 15 procent.
En större andel av de som blir antagna till lärarprogrammen påbörjar också sina studier.
– Yippie! är utbildningsminister Gustav Fridolins, MP, spontana kommentar.
Miljöpartiet och socialdemokraterna är överens om att skolklasserna ska bli mindre och då behövs fler lärare.
Hur ska ni göra lärarutbildningen mer attraktiv?
– Vi vill bland annat se om det går att höja kvalitén på utbildningen. Vi vet att den verksamhetsförlagda delen inte fungerar överallt, säger Gustav Fridolin.
Enligt före detta utbildningsminister Jan Björklund (FP) hänger det ökade antalet registrerade studenter ihop med att Alliansregeringen ökade antalet platser på lärarutbildningen för att möta det högre söktrycket.
Men han tror även att satsningen på karriärtjänster för lärare har haft betydelse.
– Det var ett smart sätt att höja löneläget och därigenom göra yrket attraktivt för de unga. Men nu måste det arbetet fortsätta, till exempel genom höjda löner, fortbildning och minskad administration. I våras föreslog vi examenspremier till studenter som läser till matte- och NO-lärare och jag tror det är viktigt att den nuvarande regeringen fullföljer den tanken, säger han.
Helene Hellmark Knutsson (S) minister för högre utbildning och forskning, är inte främmande för ekonomiska incitament.
– Men det handlar inte om en examenspremie. Jag kan däremot tänka mig att göra studiefinansieringen mer förmånlig för personer som till exempel har ämnesstudierna men behöver komplettera med pedagogik, säger hon.
Antalet studenter som läser till ämneslärare i de naturvetenskapliga ämnena har ökat något, om än från en väldigt låg nivå. Största ökningen finns på utbildningarna grundlärare med inriktning fritidshem samt ämneslärare med inriktning mot gymnasiet.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, säger att det här är siffror i rätt riktning men poängterar samtidigt att ökningen är från redan låga nivåer och att det är stora steg kvar för att bota lärarkrisen.
– Jag blir glad när jag ser siffrorna och jag hoppas att det är en vändning. Det här kan ju också leda till att fler faktiskt kommer ut med en examen, de siffrorna har ju varit katastrofala under många år, säger hon.
Ett idogt fackligt arbete, som resulterat i att lärarlönerna ökat mer än för andra grupper på arbetsmarknaden tre år i rad, tror Eva-Lis Sirén är en av anledningarna till att antalet registrerade på lärarutbildningen ökar.
Även Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tar gärna åt sig en del av äran.
– Vi, tillsammans med Lärarförbundet, har placerat skolfrågorna på kartan, vi har lyft frågor om lön och arbetsvillkor och det har börjat hända saker. Nu råder det ju allmän konsensus om att lärarlönerna måste höjas och det kan ha skapat förhoppningar hos studenterna om att det här är ett yrke värt att satsa på, säger han.
Båda fackförbundsordförandena poängterar att det är viktigt att arbetet nu fortsätter, att vallöftena om höjda löner och bättre arbetsvillkor infrias.
Lotta Holmström Per Hagström Ulrika Sundström