16,1 procent av lärarstudenterna som började hösten 2013 hoppade av under första terminen. Det är en ökning med en halv procentenhet jämfört med året innan.
Variationen är stor bland lärosätena. På Mittuniversitetet och Stockholms universitet hoppade nästan var fjärde student av, medan avhoppen från Högskolan i Jönköping och Uppsala universitet var drygt 8 procent.
Jonas Almqvist är prodekan vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.
– Vi har kartlagt vad studenterna uppfattar som svårt, förtydligat kraven och stöttat studenterna att nå målen. Vi har också ett gott samarbete med studentkårens sektion för lärarutbildningen. De välkomnar och tar hand om studenterna på ett fint sätt, säger han.
Tidigare har lärarstudenter känt sig lite ensamma i sina ämnesstudier inom de naturvetenskapliga ämnena, men en ny studerandeförening för de lärarstudenterna och en högre medvetenhet hos både lärare och studievägledare har lett till förbättringar, enligt Jonas Almqvist.
– Om det här är ett resultat av våra åtgärder är det mycket positivt, säger han.
Sett till hela landet sker störst andel avhopp på ämneslärarutbildningen mot år 7-9, där mer än var fjärde student hoppat av efter första terminen.
Även på ämneslärarutbildningar mot gymnasiet ligger avhoppen över snittet, liksom på yrkeslärarutbildningarna, medan bara 11 procent av förskollärarstudenterna hoppar av den första terminen.
– Man måste ta reda på vad avhoppen står för. Om de beror på bristande kvalité i utbildningen så måste vi vidta åtgärder, säger Helene Hellmark Knutsson, S, minister för högre utbildning och forskning.
Ser man till hur många studenter som är kvar på utbildningen efter ett år så ligger lärarutbildningen ändå ganska bra till. Drygt 70 procent är kvar av de som läser till lärare eller förskollärare. Snittet för alla utbildningar är knappt 60 procent, enligt organisationen Urank som jämför landets högskoleutbildningar.
Lotta Holmström Per Hagström