Nya lärare får betala dyrt för legitimation

Men Skolverkets långa handläggningstider på i snitt sex till tio månader har gjort att de nya lärarna ofrivilligt hamnar i ett slags ingenmansland — i värsta fall i uppemot ett år.

Lärarnas tidning har kon­taktat Lärarförbundets region­ombudsmän och lokalavdelningar i hela Sverige för att få en bild av hur arbetsgivarna hanterar situationen.

Granskningen visar att det råder olika spelregler beroende på var i landet man börjar sin tjänst.

Det finns exempel på kommuner där lärare som väntar på legg får flera tusen kronor mindre än sina kolleger. Det kan också variera mellan skolor inom en och samma kommun.

Generellt gäller att lärarna visstidsanställs eller prov­anställs eftersom de inte fått sin legitimation. Men sedan skiljer det sig mellan kommunerna.

En del får nöja sig med en lägre lön och de utlovas inte heller tillsvidareanställning i anställningskontrakten.

­Andra utlovas högre lön från det att de visat upp sin legitimation och vissa får även retroaktiv lön. Det förekommer också att kommuner inte gör skillnad mellan lärarna utan betalar »rätt« lön från början.

I Falun är det främst nya förskollärare som haft svårt att få »rätt« lön, men det finns även gymnasielärare som erbjudits ett par tusen mind­re än snittet för nyanställda gymnasie­lärare i kommunen. I Kumla får de nya lärarna 500 kronor mindre i lön till dess att man fått sin legitimation.

Umeå kommun beslöt i somras att en lärare som har ett examensbevis får 22.500 kronor, men när de visar upp legitimation får läraren tusen kronor mer.

— Vi har framfört det orimliga i att man hanterar lönesättningen utifrån hur snabbt Skolverket utfärdar legitimationerna, säger Johan Norberg, ombud på lokal­avdelningen i Umeå.

— Vi har efter det uppfattat att arbetsgivaren kommer att ge lärarna den högre ingångslönen när de visar intyg på att Skolverket tagit emot deras ansökan om legitimation.

Även i Sundsvall har kommunen i dagarna höjt en ny­utexaminerad men än så länge olegitimerad lärares lön med 3.000 kronor. Hon får lönen retroaktivt. 

Tomas Selin, ordförande för Lärarförbundets student, är starkt kritisk till Skolverkets långa handläggningstider och höga avgifter. Han anser att regeringen måste se till att Skolverket får de resurser som behövs för att få ned de långa väntetiderna för lärarlegitimationerna.

— Det här handlar om en stor grupp människor som inte kan få en tillsvidare­anställning och etablera sig på arbetsmarknaden på grund av Skolverkets processer. Lärar­na kan inte ta banklån och får svårt att hyra bostad, säger han.

Ann-Christen Larsson,­expert på legitimationsfrågor på Lärar­förbundet, konstaterar att de nya lärarna i många avseen­den tvingas betala dyrt för den nya lärarlegitimationen.

Skolverket tar 1.500 kronor i avgift för att nyexaminerade ska få ut sin lärarlegitimation. För motsvarande legitimation får sjuksköterskor betala 800 kronor till socialstyrelsen.

— Det är inte nog med att de får betala mer än andra för ett legitimationspapper som »aldrig« kommer. De hamnar också i en situation där de närmast betraktas som obehöriga i avvaktan på sin legitimation, säger hon.