De föreslagna ändringarna av stadgarna väcker många känslor bland ombuden på Lärarförbundets kongress. En 12-årsgräns för samma fackliga uppdrag och en förändrad ställning för rådgivande råd och nämnder tillhör de kontroversiella frågorna.
Trots att – eller kanske just därför – den intensiva diskussionen före kongressen blev det inte någon het debatt om den fackliga 12-årsreglen när den punkten kom upp under kongressen.
Däremot har det lagts många yrkanden från kongressledamöter som begär att förslaget om en 12-årsgräns avslås. Regeln innebär att man inte ska kunna väljas till samma fackliga uppdrag i högst 12 år.
Förbundsstyrelsen föreslår att skolformsnämnder och ämnesråd inte längre ska regleras i stadgarna. Formuleringarna i förslaget till nya stadgar är att det ska finnas ”olika referensorgan”. Förbundsstyrelsens syfte är att skapa en mer flexibel organisation.
Förslaget möter en del kritik.
– Det är viktigt ur demokratisynpunkt att det finns stadgebundna skolformsnämnder och ämnesråd. Medlemmarna ska veta att deras frågor tas upp av ombud som kan verksamheten. Det ger en bättre långsiktighet om de är stadgebundna, anser kongressombudet Peter Olsson från Göteborg.
Det blev också diskussion kring några andra föreslagna stadgeändringar, bland annat en genomgripande förändring av systemet med valkretsar som väljer kongressombud.
Pensionärsmedlemmar ska bara få vara valbara inom verksamhet för just pensionärsmedlemmar i fortsättningen. Idag finns ingen sådan begränsning. Dessutom föreslås att pensionärskommittén inte längre blir stadgereglerad.
– Jag har inte sett till någon utredning om varför pensionärskommittén ska bort. Vi utbildar ombud lokalt och centralt och hjälper lokalavdelningarna i deras verksamhet för pensionärer. Jag hoppas på avslag, säger Gunilla Jägemalm, representant från pensionärskommittén.
Ingvar Lagerlöf