Skolan var inte med i den så kallade decemberöverenskommelsen som presenterades i julhelgen. Men nu öppnar regeringen för en blocköverskridande överenskommelse om grunderna för skolpolitiken. Den bör vara långsiktig och förankras i forskning och bland skolpersonal, skriver bland annat utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel. Men Alliansen avvisar inviten.
(uppdaterad 2015-01-05, kl 13:10)
"Skolans bästa måste väga tyngre än partitaktik. Elever och lärare förtjänar trygghet och arbetsro. Skolans styrdokument bör inte målas om varje gång det byts färg på regeringen", skriver de tre ministrarna vid utbildningsdepartementet, Gustav Fridolin (MP), Helene Hellmark Knutsson (S) och Aida Hadzialic (S), på Dagens Nyheters debattsida på måndagen.
Flera av de investeringar inom skolområdet som regeringen föreslagit har också accepterats av de borgerliga partierna, skriver artikelförfattarna. Hit hör mindre barngrupper i förskolan, fler anställda under elevernas tidiga skolår och ökade resurser till skolor med särskilt tuffa utmaningar.
Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, är positiv till regeringens utspel.
- Vi välkomnar att regeringen söker breda lösningar för vi vill ha överenskommelser som är hållbara över tid, säger han.
- Skolfrågan får inte bli den viktigaste valfrågan 2018 och 2022 igen för då har vi inte lyckats. Det måste ske en förändring.
Ministrarna lyfter fram tre utgångspunkter för regeringens förslag om skolan: ett brett politiskt stöd för de reformer som läggs fram, att stora skolreformer ska vara förankrade bland dem som arbetar i skolan och att förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i modern forskning.
De lyfter också fram Finland som en förebild för ett framgångsrikt skolsystem vars skolpolitik kännetecknas av ett brett samförstånd och där professionen ges ett stort ansvar. Det är också något som Bo Jansson håller med om.
- Det vore bra för oss om vi kan gå den finska vägen och finna samförstånd i skolpolitiken, säger han.
Gustav Fridolin verkar dock inte villig att kompromissa om betyg i årskurs 4, vilket Alliansen förespråkar.
- Det har upprepats i ett par borgerliga motioner att ändra i betygssystemet, alltså betyg på tioåringar. Men vår utgångspunkt för skolpolitiken är breda överenskommelser, att det vi gör ska vara förankrat bland dem som arbetar i skolan och att det ska ha stöd i forskningen. Ännu en ändring i betygssystemet uppfyller inte de kraven, säger han till TT.
Alliansen avvisar dock regeringens invit om breda samförståndslösningar inom skolpolitiken. Chanserna till samförstånd sprack när regeringen sa att man ville införa ett kommunalt veto mot friskolor, säger Moderaternas skolpolitiske talesperson Camilla Waltersson Grönvall till Ekot.
Samma argument framför Christer Nylander, Folkpartiets talesperson i skolfrågor och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, i Ekot.