Det finns inga vetenskapliga argument vare sig för eller emot betyg. Politiska beslut om tidiga betyg måste utgå från ”beprövad erfarenhet”. Det skriver professor Martin Ingvar i ett svar till Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola i debatten om betyg i årskurs 4.
Det finns inga vetenskapliga argument vare sig för eller emot idén att införa betyg i årskurs 4. Det skriver professor Martin Ingvar på Dagens Nyheters debattsida på nätet.
Artikeln är ett svar till Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) arbetsgrupp Framtidens skola. Ledamöterna i gruppen kritiserade för några dagar sedan Martin Ingvars utredning ”En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet” för att vara bristfällig. Det finns inte stöd i vare sig svensk eller internationell forskning för att tidiga betyg skulle ha positiv effekt på elevernas lärande, enligt KVA:s arbetsgrupp.
Martin Ingvar skriver i sin artikel att vad hans utredning, som ligger till grund för Alliansens förslag att införa betyg i årskurs 4, kom fram till var att ”det vetenskapliga läget inte ger tydligt argument vare sig för eller emot betyg.” Och att det betyder att ” begrepp som beprövad erfarenhet får användas för att ta ställning om förändringar i betygssystemet ska ske.”
Det är också just det argument förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) använde sig av häromdagen när han försvarade Alliansens förslag att införa betyg i årskurs 4:
– De påstår att det inte finns tung forskning för betyg. Men det finns heller ingen tung forskning mot betyg, däremot en omfattande beprövad erfarenhet i hela världen som talar för betyg.
Med beprövad erfarenhet avses, enligt Björklund, att de länder som presterat bra i Pisa-mätningarna har tidigare betyg än Sverige.
Kritikerna av införande av betyg i årskurs 4 anser ofta att man bör avvakta en utvärdering av betygen i årskurs 6 först. Det argumentet avfärdas av Martin Ingvar. Eftersom forskningen i dag inte kan visa argument vare sig för eller emot betyg lär en utredning om saken inte skänka mer klarhet, anser professorn.
Martin Ingvar avvisar också argumentet att betygssättning ger merarbete för lärarna. Han gör en jämförelse med formativ bedömning ”som är väsentligt mer arbetskrävande” och som ”nästan samtliga aktörer är eniga bör utvecklas och användas mer i skolan.”
Betygsfrågan tillmäts generellt en alldeles för stor vikt, skriver professorn i sin debattartikel. Skolan måste reformeras på många fler områden för att vi ska få de goda kunskapsresultat som samhället önskar, avslutar han.
Mats Thorén