Fjärrundervisning har varit en lösning för många skolor att leva upp till lagen och erbjuda exempelvis modersmålsundervisning. Nu hotas undervisningen av regeringens nya lagförslag, hävdar Sveriges Kommuner och Landsting.
Fjärrundervisning har, fram till nu, levt i ett laglöst land. Nyligen lade regeringen fram en proposition som är tänkt att öppna möjligheterna att bedriva fjärrundervisning.
Men Roy Melchert, samordnare för skolfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att lagförslaget kan få motsatt verkan. Han är bekymrad över att flera kommuner nu hamnar i en rävsax när de inte längre får köpa fjärrundervisning av andra kommuner.
– Antingen köper skolorna modersmålsundervisningen av en annan kommun, via fjärrundervisning, eller så får eleven ingen undervisning eftersom skolorna inte får tag på lärare. Hur man än gör så kommer man att bryta mot lagen. Och elever riskerar att komma i kläm, säger han.
Den förra regeringen har till stor del berett det nya lagförslaget. Men det är den nya regeringen som för fram propositionen till riksdagen i vår. Helene Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, bedömer att det finns en majoritet för propositionen.
Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 juli i år, innebär att kommuner kommer att få bedriva egen fjärrundervisning i vissa ämnen inom den egna kommunen. De får däremot inte hjälpa grannkommunen genom att erbjuda undervisning på entreprenad. Fjärrläraren måste, enligt förslaget till riksdagen, vara anställd av den kommun där undervisningen bedrivs.
Undervisningen får bara ske i några få utvalda ämnen som moderna språk (ovanliga språkval), modersmål, minoritetsspråken inklusive teckenspråk. Innan fjärrundervisning ens övervägs måste varje skolenhet ha gjort kraftfulla försök att rekrytera en legitimerad och behörig lärare.
Varför får inte kommuner bedriva fjärrundervisning på entreprenad?
– Det har varit en alltför komplex fråga att lösa, säger statssekreterare Helene Öberg.
När Lärarnas Tidning vill veta varför blir det till slut utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som svarar.
– Om man öppnar möjligheten för kommuner att bedriva undervisning på entreprenad så öppnar man också möjligheten för nya privata aktörer. Och vi kan inte överblicka vad det kan få för konsekvenser med det underlag vi har, säger Gustav Fridolin.
Regeringen är i grunden positiv till fjärrundervisning. Men det saknas, enligt utbildningsministern, ett beredningsunderlag för att fatta ett mer utvidgat beslut. Däremot kan, enligt Gustav Fridolin, Riksdagens utbildningsutskott hämta in ytterligare beredningsunderlag och gå vidare med lagförslaget.
Han lyfter också fram en annan problematik. Utifrån skollagen framgår det att det måste finnas ett tydligt band mellan den undervisande läraren och den ansvarige rektorn. Det kan vara komplicerat ifall en lärare är anställd i en kommun, medan rektor och elev finns i en annan kommun.
– Den möjlighet som redan nu kommer att finnas är att kommuner kan anställa lärare från andra kommuner på timanställning, säger utbildningsministern.
Regeringen föreslår att kommuner även ska få starta försöksverksamhet i andra ämnen. Intresserade kommuner ska kunna söka till Skolverket. Roy Melchert på SKL tycker att det är oklart i vilken omfattning och på vilka grunder kommunerna ska få rätt att delta i försöksverksamheten.
– Det finns fungerande verksamheter i dag, som exempelvis Språkskolan i Uppsala, där kommunen säljer sina tjänster till flera andra kommuner. Nu blir det inte tillåtet. Det här är inte ett tillfredställande förslag som löser kommunernas problem, säger han.
Lenita Jällhage