Den avskaffade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen ska återinföras, anser regeringen och tillsätter en utredning. Få 15-åringar vet vad de vill göra resten av sitt liv, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) på Metro Debatt. Ett tankefel, anser Christer Nylander (FP).
Allt färre elever läser ett yrkesprogram och allt färre yrkeselever fortsätter direkt till högskolan. Regeringen vill därför utreda ett återinförande av automatisk högskolebehörighet på yrkesprogrammen.
Men det parlamentariska läget gör att regeringen inte tar steget fullt ut. Idén är att elever, tvärtom mot i dag, aktivt måste välja bort ämnen som ger behörighet, säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S) till Svenska Dagbladet (SvD).
– Det blir en annan logik än i dagsläget. Om det skulle möjliggöra för riksdagen att rösta igenom den här reformen så är det en pragmatisk väg framåt, säger Aida Hadzialic.
Den automatiska högskolebehörigheten på yrkesprogrammen avskaffades av Alliansregeringen 2011. Gymnasieprogrammen delades då upp i studieförberedande och yrkesförberedande program. Elever på yrkesprogrammen skulle inte längre automatiskt bli behöriga till högskolan. Utbildningen skulle i första hand syfta till att förbereda elever för ett yrkesliv. Det var också ett sätt att minska avhoppen. En möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet fanns samtidigt kvar.
Men reformen blev ingen succé. Andelen elever på yrkesprogrammen har sjunkit från 37 procent 2008 till 27 procent 2014, enligt Skolverket.
Samtidigt har andelen yrkeslever som får högskolebehörighet minskat kraftigt, enligt siffror som SvD presenterade på torsdagen. Ett exempel är fordonsprogrammet. Där fick 71 procent behörighet 2013, mot 12 procent 2014 (den första grupp som tog studenten med det nya kursinnehållet).
Hur stor andel av eleverna som väljer att läsa extra för att uppnå högskolebehörighet skiljer sig dock kraftigt åt i landet och mellan skolor, enligt SvD. Vid ett el- och energiprogram i Avesta var 94 procent högskolebehöriga förra året. Motsvarande siffra för elektrikereleverna på ett gymnasium i Stockholm var 25 procent. Ett skäl till skillnaderna är att det är olika lätt för elever på olika skolor att läsa in behörigheten.
Det är också färre yrkeselever som går vidare direkt till högskola. Hösten 2013 var det 30 procent fler som gick vidare jämfört med hösten 2014, enligt SvD.
Gymnasieministerns förslag får direkt mothugg av Christer Nylander (FP), andre vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Att ”tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet är ett tankefel”, skriver han på Metro Debatt.Han fortsätter: ”Alla människor vill inte och kan inte bli akademiker. Sverige skulle bli det enda land i hela världen med krav på att alla ska bli universitetskompetenta.”