Sverige har den största försämringen av resultaten i matematik av samtliga länder. Det visar kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS som presenterades i dag.
Mellan 1995 och 2011 försämrades svenska elevers kunskaper i matematik i årskurs åtta mest av samtliga jämförda länder. Även läsförmågan har försämrats. Ljuspunkten är naturvetenskap, där kunskaperna förbättrats något. Det visar de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS, som analyserar och jämför kunskaperna hos elever i samtliga länder inom EU och OECD.
– Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
PIRLS mäter läsförmågan i år 4 medan TIMSS undersöker elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap i år fyra och år åtta. Årets undersökning visar att:
- Svenska elever i år fyra har försämrat läsförmågan, men ligger fortfarande över genomsnittet.
- I matematik presterar fjärdeklassarna på samma nivå som tidigare, vilket är under snittet. Samtidigt har eleverna i år åtta försämrat sina mattekunskaper jämfört med tidigare och ligger fortfarande under snittet.
- Naturvetenskap är det enda undersökta område som uppvisar en förbättring, något som inte har skett sedan början av 2000-talet. Eleverna i år 4 har förbättrat sina resultat och ligger över snittet. Samtidigt ligger åttondeklassarna fortfarande under snittet, på samma nivå som tidigare.
- I både naturvetenskap och matematik når pojkarna något bättre resultat än flickorna. Flickorna har fortfarande bättre läsförmåga, även om de samtidigt uppvisar en större nedgång än pojkarna.
Utbildningsminister Jan Björklund kallar matten för ”det stora krisämnet”.
– Resultaten har inte legat högt förut, och fortsätter att sjunka. De ligger på en alldeles för låg nivå. En delförklaring är de pedagogiska metoderna. Eleverna jobbar för mycket självständigt. I själva verket krävs det mer katederundervisning, säger han.
Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet, har fördjupat sig i varför svenska skolelever klarar matten så dåligt. Han har visat hur en enkel subtraktion som 51-49 mycket väl kan bli 18, om man aldrig förstått talens inbördes relation och hur de ska ställas mot varandra. Det är inte alls ovanligt att sådana enkla räknemisstag cementeras i yngre åldrar. En uppföljande studie har visat hur tankemissarna hänger kvar när barnen blivit naturvetar- eller teknikelever på gymnasiet
– Man kan ju tycka att lärarna på högstadiet och gymnasiet borde kunna rätta till misstagen, men om de inte förstår vad de bottnar i är det svårt. Barnen trillar ned i fallgropar, och kan inte ta sig upp på egen hand om de inte får hjälp av en utbildad lärare.
Per-Olof Bentleyär mycket tydlig om den svenska nivån i matematik:
– Utveckling och forskning blir ju lidande. Kunskapsnivån i matematik ligger under EU-snittet och det är inte rimligt för ett utvecklat land som Sverige, säger han.
Men det är inte becksvart, påpekar han:
– Vi vet vad problemen är, och det pågår mycket fortbildning bland lärare i de yngre årskurserna, vilket kommer att ge resultat.
Niklas Arevik TT