Övergången från lärarutbildningen till yrkesutövningen behöver säkerställas. Värmlandsregionen är föregångare, skriver Carin Hedengård, Björn Åstrand och Elisabeth Nyberg.
Skolverket kräver att nyutbildade lärare och förskollärare ska förses med egna mentorer under introduktionsperioden. Men undersökningar från bland annat Skolinspektionen och Lärarförbundet visar att antalet nyutbildade lärare som får en introduktionsperiod med stöd av mentor minskar.
Samtidigt har flera lärosäten få sökande till sina mentorsutbildningar. Det är mycket oroande.
I stället krävs en satsning på en professionell mentorsutbildning. Karlstads universitet har utbildat över 100 mentorer och ytterligare 24 har påbörjat sin utbildning. Det täcker behovet just nu, men både landets lärosäten och skolhuvudmän måste fortsätta att satsa och ta sitt ansvar.
Skolan är grunden för hela vårt samhälle och läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Alla elever ska mötas av utbildade lärare med rätt kompetens. För att det ska bli verklighet krävs långsiktigt och målmedvetet arbete.
Lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning. Målsättningen är att utbildningen ska möta yrkets krav. Men det är en grundutbildning och den i sig leder inte till fullfjädrad yrkeskompetens.
Läraryrket är svårt. Det är komplext, ansvarsfullt och föränderligt. Då behövs en kultur som säkerställer övergången från lärarutbildning till aktiv yrkesutövning. Den finns inte i dag.
En introduktionsutbildning med stöd av en mentor har alla rätt till. Det kräver insatser. Den mentorsutbildning som ges vid Karlstads universitet är ett exempel — och det är skolhuvudmännens ansvar att låta tillräckligt många lärare gå utbildningen.
Det ansvaret har man tagit i Värmland. Där finns i dag många utbildade mentorer som på ett professionellt sätt kan ge stöd till nyutbildade kolleger.
Flera kommuner i Värmland bekräftar att den mentorsutbildning som ges vid Karlstads universitet gjort skillnad och att de som får stöd trivs bättre på arbetet. Att det förhåller sig så visar även forskning från bland annat Högskolan i Gävle.
Mentorerna själva vittnar dessutom om egen utveckling och ökad professionalitet i yrket. Det är tillfredsställande att kunna vara till stöd samtidigt som den nyutbildades frågor och behov tvingar till reflektion.
Det är för tidigt att säga om mentorsstödet leder till att fler stannar kvar i yrket. Men vi imponeras av den beslutsamhet som rektorer och förskolechefer i Värmlandsregionen visar. Den beslutsamheten bör finnas i hela landet.
Landets lärosäten och skolhuvudmän måste fortsätta att satsa för att de som valt att utbilda sig till lärare ska mötas av bästa tänkbara stöd. Som nyutbildad lärare ska man få möjlighet till fortsatt professionell utveckling.
Karlstads universitet och Värmlandsregionen har antagit utmaningen. Vi har ett gemensamt ansvar för att ge lärare professionellt stöd under den första tiden i yrket. Och det kan vi bli bättre på.
Lärosäten behöver utveckla mentorsutbildningen och skolhuvudmän, rektorer och förskolechefer måste låta många fler delta i mentorsutbildningar.
Tillsammans måste vi säkerställa likvärdigheten för lärare under deras introduktionsperiod. Det handlar om att trygga Sveriges framtid.