Kraven för att bli lektor är för snäva. Det skriver Lärarförbundet i sitt remissvar på utredningen om karriärtjänster.
— Allt handlar inte om ämneskompetens. Skolan har ett vidare uppdrag som också kräver andra kompetenser, säger Katina Thelin.
Hon tycker att utredningen skickar en märklig signal som utestänger en stor del av den pedagogiska forskningen.
— Samtidigt pratar man om en skola på vetenskaplig grund och betonar det systematiska kvalitetsarbetet. Jag får inte detta att gå ihop, säger hon.
Tidigare under hösten föreslog regeringens utredare Anita Ferm att två former av karriärtjänster inrättas i skolan: förstelärare och lektor. För lektorerna krävs forskarutbildning inom ett undervisningsämne eller inom specialpedagogik.
I sitt remissvar till utredningen betonar Lärarförbundet att även forskarutbildade inom exempelvis allmändidaktik och pedagogiskt arbete bör kunna bli lektorer i skolan.
— Den snäva inriktningen på undervisningsämnen är ett stort misstag om syftet är att stärka skolans vetenskapliga bas, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
I det stora hela ser förbundet positivt på införandet av karriärtjänster för lärare.
— Vi har ju själva drivit på för att inrätta karriärvägar för lärare. Nu har kommuner och fristående skolor ett stort ansvar att utnyttja statsbidraget och inrätta karriärtjänster, säger Eva-Lis Sirén.
Lärarförbundet harändå en hel del ytterligare synpunkter på förslaget. Förskolan är helt utesluten från reformen, något som Lärarförbundet starkt kritiserar.
Man menar också att licentiatexamen inte räcker, det borde krävas minst doktorsexamen för att bli lektor om skolan på allvar ska kunna bidra till forskning och skolutveckling. Dessutom bör förstelärare och lektorer ha en starkare koppling till högskolan, anser man.
Det finns heller inget förslag på hur förstelärare och lektorer ska kunna ta nästa karriärsteg och Lärarförbundet varnar för en inlåsningseffekt.
Lärarförbundet tycker att det finns flera oklarheter kring hur tjänsterna ska utses och när det gäller finansieringen.
Det sista men inte minsta frågetecknet rör termen förstelärare.
— Det är ett mossigt begrepp. Lärare i Sveriges alla skolor fnissar åt denna titulatur, säger Eva-Lis Sirén som i stället föreslår utvecklingslärare eller expertlärare.