Få fritidspedagoger söker legitimation

Hittills har bara 3 000 av drygt 10 000 behöriga fritidspedagoger utnyttjat möjligheten. Det är 30 procent av yrkeskåren, jämfört med uppskattningsvis 80 procent i snitt för samtliga ­lärargrupper.

— Är det inte fler? säger Line Isaksson, fritidspedagog och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse, som själv har sökt och fått sin legitimation.

En anledning till att fritidspedagoger avvaktat med att söka har varit väntan på en egen legitimation i kärnverksamheten på fritidshemmet.

En sådan kan bli ­verklighet om utbildningsminister ­Gustav Fridolin (MP) får som han vill. Till Lärarnas tidning har han uttryckt en tydlig vilja att prioritera fritidspedagoger när legitimationsreformen nu ses över.

Men det är ännu oklart när och hur reglerna ändras så att legitimation blir ett krav för att ansvara för den pedagogiska verksamheten på fritidshemmen. Frågan bereds på utbildningsdepartementet.

Line Isaksson välkomnar regeringens viljeriktning, som hon tycker var väntad.

— Fritidshemmet har behandlats diskriminerande länge, och i årskurs 1–2 handlar det ju om elevens halva skoldag. Det är viktigt att den verksamhetens värdesätts lika mycket och kvalitetssäkras med behöriga lärare.

I väntan på nytt beslut om legitimationen tycker Line Isaksson att det finns fördelar med att söka dagens lärar­legitimationen. Den är en kvalitetssäkring av kompetens och kan också vara till fördel i löne­för­hand­lingar.

Men det finns flera skäl till att ansökningarna om lärarlegget inte har strömmat in till Skolverket. I en Facebook-grupp för fritidspedagoger skriver flera att de har avstått från att söka legitimation för att de vill använda sin kompetens på fritidshemmet och inte som lärare i skolämnen.

De uttrycker också oro för att planeringstiden för fritidsverksamheten påverkas till följd av mer arbete under skoltid.

Fritidspedagoger som Lärar­nas tidning har pratat med oroar sig även för ökad arbetsbelastning och för att tvingas undervisa i ämnen där de saknar riktig kompetens.

— Jag tror faktiskt att många inte heller vet om att de kan söka legitimation, säger Line Isaksson.

Hon förstår att det finns en oro bland kollegerna. Även om många redan i dag undervisar i skolämnen på förmiddagen skulle en lärarbrist också kunna medföra att fritids­pedagoger med lärarlegitimation lockas av bättre villkor och går över till att enbart undervisa i skolämnen. För att undvika att hamna i en sådan situation menar Line Isaksson att det i grund och botten handlar om att lyfta fritidshemmens värde.

— Framför allt måste arbetssituationen förändras så att det blir ett attraktivt yrke.