Rektorerna är nöjda med Rektorslyftet och tycker att de har blivit bättre som pedagogiska ledare. Lärarna håller inte med. Det visar en rapport från Skolverket till regeringen. Många platser på fortbildningen gapar tomma. Därför vill Skolverket att även förskolechefer och biträdande rektorer ska få gå Rektorslyftet.
Den statliga fortbildningen i pedagogiskt ledarskap för rektorer på 7,5 högskolepoäng startade 2011 vid sex lärosäten. Nu har Skolverket lämnat en rapport till regeringen där uppdraget redovisas så här långt.
Både de deltagande rektorerna och ett urval av lärare på deras skolor har fått besvara webbenkäter om effekterna av satsningen.
Rektorerna själva är mycket nöjda, känner sig stärkta i sin yrkesroll och svarar att de har blivit bättre som pedagogiska ledare.
Men lärarna märker ingen skillnad. Av deras beskrivningar framgår att de ställer högre krav på det pedagogiska ledarskapet än vad rektorerna själva gör. Det räcker, enligt flera lärare, inte med att en rektor inspirerar till hög måluppfyllelse och utveckling. Han eller hon bör även ha pedagogiska expertkunskaper och till exempel kunna ge tips på hur läraren ska övervinna svårigheter med en bråkig klass.
Det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna på Rektorslyftet. Hösten 2011 deltog 419 rektorer (av 507 antagna), denna höst var 400 platser vakanta. Det beror, enligt rapporten, både på rektorernas tunga arbetsbelastning och på att rekryteringsbasen är liten.
Enligt regeringsuppdraget ska Rektorslyftet pågå till och med 2014 om medel tillförs. Skolverket vill nu få bredda målgruppen till förskolechefer, biträdande rektorer och andra ledare i skolan som genomgått rektorsutbildning.
Karin Lindgren